Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Stiftsgårdens historia

Landsförsamlingens kyrkoherdeboställe var i bristfälligt skick på 1700-talet. När Nils Ström tillträdde som församlingens nye kyrkoherde år 1800 enades man om att låta bygga en ny prästgård. Socknen skulle stå för byggnadsmateriel och Ström för övriga kostnader.

Det var en imponerande herrgård med 14 rum som uppfördes. Huvudbyggnaden byggdes med Säbrå biskopsgård utanför Härnösand som förebild, varifrån Ströms maka härstammade. Till manbyggnaden hörde två flyglar, en ladugård för 34 kor samt flera uthus. Bygget knäckte dock kyrkoherdens ekonomi och vid Ströms död 1830 visade det sig att dödsboet var konkursmässigt.

1964 invigdes Stiftelsen Luleå stifts stiftsgård och de kvarvarande byggnaderna blev kurs- och konferensgård. Idag finns även vandrarhem på Stiftsgården.

 

  • Stiftsgården

    Stiftgården byggdes när Nils Ström tillträdde som församlingens nye kyrkoherde år 1 800 då det blev aktuellt att bygga en ny prästgård.

    Alltid öppet utomhus
  • Stiftsgården

    Landsförsamlingens kyrkoherdeboställe var i bristfälligt skick på 1700-talet. När Nils Ström tillträdde som församlingens nye kyrkoherde år l 800 enades man om att låta bygga en ny prästgård.

    Läs mer om Stiftsgårdens historia

    Alltid Öppet Utomhus
    Vägbeskriving

Från Nordanå till Lejonström

Nyborgs historia

Skellefteå kompani hade sin excercisplats på Körran, medan officersbostället från början låg i Norrböle by. På 1720-talet byggdes ett boställe på kyrkans mark på Körran. Den ersattes av en mer ståndsmässig byggnad, Nyborg, för sekondmajoren år 1764. Först efter fyra år erhöll bostället egen mark på Sunnanå, men den förblev obebyggd.

Officersbostället Nyborg var en imponerande byggnad med säteritak i italiensk stil. Den utgjorde en blandning av två typritningar för officersboställen. Huset uppfördes dock inte i tegel, som brukligt var, utan i timmer. Från början var timmerstommen synlig och först omkring år 1780 brädfodrades och rödmålades huset.

Bygget blev dock omtvistat. Kyrkan ville ha igen sin mark, en begäran som landshövdingen dock avvisade. Kyrkans representanter gav inte upp. Prosten Nils Nordlander prövade slutligen saken hos häradsrätten. I utslaget 1839 fastslogs att Nyborgs boställshus låg på Prästbordets mark och att byggnaderna skulle flyttas. Detta skedde dock inte. Saken prövades slutligen i Svea hovrätt och i domen från 1842 fastslogs, att bostället skulle flyttas. Karaktärshuset på Nyborg utdömdes av Laga Synerätt 1850, såldes och blev privatbostad. Av någon anledning förblev byggnaden platsen trogen.

1925 övertog Skellefteå stad Nyborg och huset blev året därpå museum. År 1968 förklarades detta, under många år rivningshotade svartbygge, för byggnadsminne. Av majorsboställets ursprungliga 10-tal gårdsbyggnader återstår i dag endast drängstugan, som numera är vävstuga, en bodlänga samt en bod.

 

Back to Top