Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Bonnstans historia

Bonnstan är Skellefteås kyrkstad och har anor ända från 1600-talet. Kyrkstaden var en nödvändig övernattningsplats för församlingsbor som bodde utanför staden i och med inrättandet av 1861 års kyrkotur. Kyrkoturen innebar att den som bodde en mil från kyrkan skulle komma varje söndag, inom två mil varannan söndag och tre mil var tredje söndag och så vidare, och då färdvägen var lång behövdes kyrkstugan att övernatta i.

 

Kyrkstaden fungerade även som marknadsplats fram till 1835, och här hölls årligen tre marknader. Marknaderna var värdefulla, eftersom de närmaste marknaderna låg en bra bit bort i Umeå och Piteå.

Kyrkstaden fyllde också ett stort socialt behov då det blev en naturlig samlingsplatsen för traktens invånare. Här kunde man träffa släkt och vänner som var bosatta i andra byar, och många träffade sin blivande äkta hälft i Bonnstan.

Bonnstan har varit tre gånger så stor som den kyrkstad vi ser idag, men ödelades helt av en brand 1835. De kammare vi ser idag byggdes upp under åren efter branden och är än idag i bruk. Kammarna är privatägda och under sommartid lever kyrkstaden upp igen. Här hålls årligen midsommarfirande och marknader av olika slag.

1982 blev Bonnstan ett lagskyddat område.

 

  • Bonnstan

    Skellefteå kyrkstad har anor från 1600-talet. Kyrkstaden var böndernas stad och följdriktigt fick området namnet Bonnstan i motsats till staden, som kallades Borgarstaden.

    Alltid öppet utomhus
  • Bonnstan

    Skellefteå kyrkstad har anor från 1600-talet. Kyrkstaden var böndernas stad och följdriktigt fick området namnet Bonnstan i motsats till staden, som kallades Borgarstaden.

    Läs mer om Bonnstan och dess historia

    Alltid Öppet Utomhus
    Vägbeskriving

Från Nordanå till Lejonström

Nyborgs historia

Skellefteå kompani hade sin excercisplats på Körran, medan officersbostället från början låg i Norrböle by. På 1720-talet byggdes ett boställe på kyrkans mark på Körran. Den ersattes av en mer ståndsmässig byggnad, Nyborg, för sekondmajoren år 1764. Först efter fyra år erhöll bostället egen mark på Sunnanå, men den förblev obebyggd.

Officersbostället Nyborg var en imponerande byggnad med säteritak i italiensk stil. Den utgjorde en blandning av två typritningar för officersboställen. Huset uppfördes dock inte i tegel, som brukligt var, utan i timmer. Från början var timmerstommen synlig och först omkring år 1780 brädfodrades och rödmålades huset.

Bygget blev dock omtvistat. Kyrkan ville ha igen sin mark, en begäran som landshövdingen dock avvisade. Kyrkans representanter gav inte upp. Prosten Nils Nordlander prövade slutligen saken hos häradsrätten. I utslaget 1839 fastslogs att Nyborgs boställshus låg på Prästbordets mark och att byggnaderna skulle flyttas. Detta skedde dock inte. Saken prövades slutligen i Svea hovrätt och i domen från 1842 fastslogs, att bostället skulle flyttas. Karaktärshuset på Nyborg utdömdes av Laga Synerätt 1850, såldes och blev privatbostad. Av någon anledning förblev byggnaden platsen trogen.

1925 övertog Skellefteå stad Nyborg och huset blev året därpå museum. År 1968 förklarades detta, under många år rivningshotade svartbygge, för byggnadsminne. Av majorsboställets ursprungliga 10-tal gårdsbyggnader återstår i dag endast drängstugan, som numera är vävstuga, en bodlänga samt en bod.

 

Back to Top