Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Från Nordanå till Lejonström

På historisk mark i naturskön miljö

Nordanå berättar

Området från Nordanå till Lejonströmsbron kallades förut för Körran och ingick ursprungligen i Prästbordets ägor. Redan under 1330-talet byggdes Skellefteåtraktens första kyrka på platsen, och området har sedan dess varit en samlingsplats för ortens invånare.

Idag är området en grön oas nära stadens centrum. Den västra delen tillhör fortfarande kyrkan, medan Nordanåområdet är fullt av historiska byggnader och olika kulturella aktörer. Här finns bland annat Skellefteå museum, Nordanåteatern, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Företagsarkivet i Westerbotten, Exploratoriet och Skellefteå kommuns Kultur och fritidsavdelning.

I Nordanåparken finns även friluftsmuseet med ett antal historiska byggnader. Några av byggnaderna, till exempel Nordanågården med paviljong, Smedjan och utomhuslängan där Handens hus (konst- och slöjdverksamhet), Vagnslidret och Lanthandeln finns, står kvar där de en gång i tiden byggdes. Andra byggnader, till exempel Kågegården har istället flyttats till platsen under 1900-talet för att bevaras och vara en del i museiverksamheten. Friluftsmuseet är tillgängligt från utsidan året om, och här förekommer en rad olika aktiviteter och evenemang.

Hela området från Nordanåparken till Lejonström ingår i riksintresset Skellefteå AC20 västra delen.

Här under kan du läsa en sammanfattning om områdets historia.

 

 

Skellefteå museum bjuder på en lång historia i kort form

Nyborgs historia

Skellefteå kompani hade sin excercisplats på Körran, medan officersbostället från början låg i Norrböle by. På 1720-talet byggdes ett boställe på kyrkans mark på Körran. Den ersattes av en mer ståndsmässig byggnad, Nyborg, för sekondmajoren år 1764. Först efter fyra år erhöll bostället egen mark på Sunnanå, men den förblev obebyggd.

Officersbostället Nyborg var en imponerande byggnad med säteritak i italiensk stil. Den utgjorde en blandning av två typritningar för officersboställen. Huset uppfördes dock inte i tegel, som brukligt var, utan i timmer. Från början var timmerstommen synlig och först omkring år 1780 brädfodrades och rödmålades huset.

Bygget blev dock omtvistat. Kyrkan ville ha igen sin mark, en begäran som landshövdingen dock avvisade. Kyrkans representanter gav inte upp. Prosten Nils Nordlander prövade slutligen saken hos häradsrätten. I utslaget 1839 fastslogs att Nyborgs boställshus låg på Prästbordets mark och att byggnaderna skulle flyttas. Detta skedde dock inte. Saken prövades slutligen i Svea hovrätt och i domen från 1842 fastslogs, att bostället skulle flyttas. Karaktärshuset på Nyborg utdömdes av Laga Synerätt 1850, såldes och blev privatbostad. Av någon anledning förblev byggnaden platsen trogen.

1925 övertog Skellefteå stad Nyborg och huset blev året därpå museum. År 1968 förklarades detta, under många år rivningshotade svartbygge, för byggnadsminne. Av majorsboställets ursprungliga 10-tal gårdsbyggnader återstår i dag endast drängstugan, som numera är vävstuga, en bodlänga samt en bod.

 

Back to Top