Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Fråga experterna

Här hittar du vanliga frågor och svar

Vänd dig gärna till museets kunniga personal med frågor om till exempel föremål, byggnadsvård och släktforskning.

Här kan du läsa några av de vanligaste frågorna som vi får.

Är mitt hus K-märkt?

Håller du på att renovera ditt hus och vill återskapa vissa tidstypiska detaljer? Hos oss kan du få hjälp med både expertkunskap och material, såsom gamla bilder.

Hur vet man att sitt hus är K-märkt? För det mesta är det kommunen som skyddar kulturhistoriskt värdefulla byggnader med hjälp av plan- och bygglagen. PBL har regler och bestämmelser som talar om ifall det är förbjudet att riva ett hus. Där står också vilka ändringar som skadar husets kulturhistoriska värde, men det kan också finnas föreskrifter om hur huset ska underhållas.

Vad betyder K-märkt?

K-märkt är ett uttryck som används i folkmun för hus som har ett kulturhistoriskt värde. Det betyder att man inte får bygga om eller förändra ett hus så att dess specifika värden förstörs. För fastighetsägaren kan det vara svårt att avgöra både om huset är särskilt värdefullt och på vilket sätt de åtgärder man planerar påverkar husets kulturhistoriska värde. Därför kan man kontakta museets byggnadsantikvarier för råd och hjälp.

Läs mer

På avdelningen Byggnadsvård kan du läsa mer om bland annat byggnadsvård och k-märkning.På Skellefteå kommuns hemsida kan du se ifall ditt hus är k-märkt, läsa om skydd och bidrag, ladda ner dokument och mycket annat.Informationen i texten ovan är hämtad från länsstyrelsens hemsida.

Är det svårt att släktforska?

Om du vill börja släktforska är det viktigt att ta reda på när dina föräldrar (eller mor- och farföräldrar) föddes, när de gifte sig eller dog. Det är också en fördel att veta vilken församling de då tillhörde. Har man dessa uppgifter går det lättare att komma vidare i släkthistorien.

Många kan komma så långt tillbaka som till 1600-talet när de släktforskar. Lagen om att kyrkan skulle föra kyrkoböcker kom 1686. I vissa fall kan man komma tillbaka till skattläggningen på 1500-talet. Hur långt du kommer beror på vad dina förfäder har haft för sig och om arkivmaterialet har bevarats och inte förstörts genom till exempel en brand.

Sök släktingar som varit soldater

Många av våra besökare är intresserade av att hitta information om soldater och olika kompanier. Soldater finns registrerade i militära handlingar som generalmönster- eller kompanimönsterruller. I de rullorna finner man en del andra uppgifter än de som finns i kyrkobokföringen.

I Forskarrum Nordanå finns det alltid någon som kan hjälpa dig. Att släktforska och använda Forskarrum Nordanå är gratis!

Är det en fornlämning?

I Västerbotten finns det många sorters fornlämningar: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Och det finns åtskilliga som ännu är oupptäckta.

Om du ser en lämning som du undrar över kan du söka den i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Fornsök.  Där finns alla fornlämningar i hela Sverige registrerade. Skulle lämningen som du hittat inte finnas med där kan den vara ett nytt fynd. Då bör du vända dig till Skellefteå museum eller Länsstyrelsen Västerbotten för mer information.

Kolla upp innan du bygger

Alla fornlämningar är skyddade i Kulturminneslagen och det gäller både kända och nyupptäckta. Planerar du att bygga på en tomt eller markbereda på din skogsmark är det bra om du kontrollerar i förväg om några fornlämningar berörs av arbetena. Det gör du också genom att kontakta Skellefteå museum eller Länsstyrelsen Västerbotten.

Läs mer

Fornlämningar

På Fornsök, en söktjänst som drivs av Riksantikvarieämbetet, kan man ta del av fornminnesregistret. Där är forn- och kulturlämningar registrerade och beskrivna.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över länets fornlämningar.

Tipsa oss om fynd Jag vill tipsa om detta fyndMina kontaktuppgifterJag samtycker till att mina personuppgifter i form av kontaktuppgifter får behandlas av Skellefteå museum. jQuery(document).bind('gform_post_render', function(event, formId, currentPage){if(formId == 7) {if(typeof Placeholders != 'undefined'){ Placeholders.enable(); }} } );jQuery(document).bind('gform_post_conditional_logic', function(event, formId, fields, isInit){} ); jQuery(document).ready(function(){jQuery(document).trigger('gform_post_render', [7, 1]) } );

Hur gammal är min by?

I Gustav Vasas jordebok från 1543 redovisas de äldsta av de byar som finns i Västerbotten. Ett 90-tal byar i Skellefteå kommun nämns.
Dessa fanns alltså på medeltiden, men en del av dem var unga. Andra byar kan gå så långt tillbaka som till järnåldern, det vill säga perioden 500–1000 efter Kristus. Dessa finner man förtecknade i Johan Nordlanders avskrift av jordeboken. Hjoggböle, Kåge och Bygdsiljum är några av dem.

Ett stort antal byar är yngre och har tagits upp som nybyggen under perioden 1731-1868, då ca 650 nybyggen grundades. De flesta av dem har utvecklats till byar, men några är idag öde. Alla dessa nybyggen finns förtecknade med startår i boken ”Norrlandskommittén nr 6”, som finns i Forskarrum Nordanå. Några exempel är Bergliden, Hej, Renfors, Röjnoret, Svanström och Örliden.

Bok om byar

Det finns en bok skriven av Ulf Lundström om bebyggelsenamnen inom Skellefteå kommun. Alla byar att presenteras med startår: de tidigare nybyggena med exakt år och de medeltida byarna med en uppskattad ålder. Sedan finns det nyare byar eller bosättningar, t ex industriorter som Boliden och Furuögrund. Runt de större orterna har stadsdelar vuxit fram, som i de flesta fall är tidigare byar, men i andra fall i princip vuxit upp i skogen.

Läs mer

Böckerna nedan finns att köpa i receptionen på Nordanå samt på Bokia:

Ulf Lundström: Skellefteå socken 1650–1790. Bönder, hantverkare och soldater. Kulturens frontlinjer 24. Umeå 2000 (ISBN 91-88466-32-9). Pris: 300 kr Ulf Lundström: Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650. 2., rättade och något utvidgade uppl. Kulturens frontlinjer 3. Umeå 2004 (ISBN 91-88466-04-3). Pris: 385 kr Ulf Lundström: Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet. D. 1-2. Skellefteå 2007. Pris 395 kr

Rättelser till böckerna ”Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650″ och ”Skellefteå socken 1650–1790″ (pdf)

Tar museet emot gåvor?

Största delen av Skellefteå museums samlingar har tillkommit genom gåvor från allmänheten.
I dagsläget är tyvärr möjligheten att ta emot allt som erbjuds begränsat på grund av utrymmesskäl. Men låt dig inte nedslås! En förutsättning att för att en sak ska vara intressant som museiföremål är att dess historia är känd. Föremålet måste ha en egen berättelse och en stark lokal anknytning. Det är viktigt att veta vem som använt det samt när, var och hur det använts och tillverkats.

Om du har något du vill skänka till museet kontakta ansvarig på respektive område:

Föremål
Kristina Friberg 0910-73 55 27
kristina.friberg@skellefteamuseum.se

Foto
Mikael Enqvist 0910-73 55 24
mikael.enqvist@skellefteamuseum.se

Arkiv
Jörgen Andersson 0910-73 55 23
jörgen.andersson@skellefteamuseum.se

Läs mer

Under Samlingar & dokumentation kan du läsa mer om vad som ingår i museets samlingar samt hur vi tar emot föremål idag.

Som vägledning i frågeställningar kring gåvor har en insamlings- och dokumentationspolicy upprättats (pdf)