Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Brunnsgårdens historia

Brunnsgården ligger mellan Bonnstan och Nordanåparken och byggnaden härstammar från 1830-talet. Gårdens historia börjar dock några år tidigare än så. Under början av 1800-talet fanns på platsen en hälsokälla, och 1825 tog provinsialläkaren Carl Jonas Genberg initiativet till Skellefteå Brunns- och Badhusinrättning. Bolaget byggde ett brunnshus över källan och i närheten uppfördes en paviljong där gästerna kunde umgås och dricka av vattnet. Nere vid Körrbäcken byggdes även ett badhus där både gyttjebad och dusch fanns tillgängligt.

1831 kompletterades bebyggelsen med en bostad åt bolagsordföranden, Brunnsgården, som även fungerade som ett societetshus för badgästerna.

Företaget misslyckades dock ekonomiskt och anläggningen stängdes ner under 1870-talet då gästerna nästan helt uteblivit. Alla byggnader revs då förutom bostadshuset som köptes in av församlingen och blev till komministergård.

Idag är huset en privatägd byggnad.

  • Brunnsgården

    På den så kallade Brunnsgärdan på Prästbordet fanns en hälsokälla och provinsialläkaren Carl Jonas Genberg tog 1825 initiativet till Skellefteå Brunns- och Badhusinrättning.

    Alltid öppet utomhus
  • Brunnsgården

    På den så kallade Brunnsgärdan på Prästbordet fanns en hälsokälla och provinsialläkaren Carl Jonas Genberg tog 1825 initiativet till Skellefteå Brunns- och Badhusinrättning.

    Läs mer om Brunnsgårdens historia

    Alltid Öppet Utomhus
    Vägbeskriving

Från Nordanå till Lejonström

Nyborgs historia

Skellefteå kompani hade sin excercisplats på Körran, medan officersbostället från början låg i Norrböle by. På 1720-talet byggdes ett boställe på kyrkans mark på Körran. Den ersattes av en mer ståndsmässig byggnad, Nyborg, för sekondmajoren år 1764. Först efter fyra år erhöll bostället egen mark på Sunnanå, men den förblev obebyggd.

Officersbostället Nyborg var en imponerande byggnad med säteritak i italiensk stil. Den utgjorde en blandning av två typritningar för officersboställen. Huset uppfördes dock inte i tegel, som brukligt var, utan i timmer. Från början var timmerstommen synlig och först omkring år 1780 brädfodrades och rödmålades huset.

Bygget blev dock omtvistat. Kyrkan ville ha igen sin mark, en begäran som landshövdingen dock avvisade. Kyrkans representanter gav inte upp. Prosten Nils Nordlander prövade slutligen saken hos häradsrätten. I utslaget 1839 fastslogs att Nyborgs boställshus låg på Prästbordets mark och att byggnaderna skulle flyttas. Detta skedde dock inte. Saken prövades slutligen i Svea hovrätt och i domen från 1842 fastslogs, att bostället skulle flyttas. Karaktärshuset på Nyborg utdömdes av Laga Synerätt 1850, såldes och blev privatbostad. Av någon anledning förblev byggnaden platsen trogen.

1925 övertog Skellefteå stad Nyborg och huset blev året därpå museum. År 1968 förklarades detta, under många år rivningshotade svartbygge, för byggnadsminne. Av majorsboställets ursprungliga 10-tal gårdsbyggnader återstår i dag endast drängstugan, som numera är vävstuga, en bodlänga samt en bod.

 

Back to Top