Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Nordanågårdens historia

Sågverksförvaltare JTB Sidén lät 1868 bygga sig ett bostadshus och en uthuslänga på den gamla marknadsplatsen på Körran. Han hade nyligen startat Skellefteå Ångsågs AB och anlagt Klemensnäs sågverk i Skellefteälvens mynning. Värdshuset, som låg på tomten, lät Sidén flytta till Klemensnäs för att bli arbetarbostad. Sidén var mycket initiativrik och ansågs alltid ligga steget före. Hans kooperativa idéer och sociala patos ogillades av konkurrenterna. Han blev motarbetad och kom på obestånd. Efter Sidén ägdes byggnaderna av sjökapten ES Degerman och patron Johan Markstedt.

1934 övertog Skellefteå stad byggnaderna och lät Västerbottens norra fornminnesförening disponera lokalerna. Ett vandrarhem inrättades i huvudbyggnaden 1943. Två år senare började konditor Georg Pehrsson arrendera bottenvåningen som abonnemangsrestaurang. Vandrarhemmet flyttades då ut i flygelbyggnaden och drevs där fram till 1970. I dag finns Handens hus i lokalen. Skellefteå museum övertog Nordanågården vid 1960-talets slut och när verksamheten flyttade över till läroverksbyggnaden blev huset åter restaurang och värdshus. I Uthuslängan finns numera en lanthandel, där Sidén en gång öppnade bolagsbod för sina sågverksarbetare.

I Uthuslängan finns numera en lanthandel, där Sidén en gång öppnade bolagsbod för sina sågverksarbetare.
  • Nordanågården

    Nordanågården består av två hopflyttade mindre timmerhus som 1868 sammanbyggdes av J T B Sidén.

Från Nordanå till Lejonström

Nyborgs historia

Skellefteå kompani hade sin excercisplats på Körran, medan officersbostället från början låg i Norrböle by. På 1720-talet byggdes ett boställe på kyrkans mark på Körran. Den ersattes av en mer ståndsmässig byggnad, Nyborg, för sekondmajoren år 1764. Först efter fyra år erhöll bostället egen mark på Sunnanå, men den förblev obebyggd.

Officersbostället Nyborg var en imponerande byggnad med säteritak i italiensk stil. Den utgjorde en blandning av två typritningar för officersboställen. Huset uppfördes dock inte i tegel, som brukligt var, utan i timmer. Från början var timmerstommen synlig och först omkring år 1780 brädfodrades och rödmålades huset.

Bygget blev dock omtvistat. Kyrkan ville ha igen sin mark, en begäran som landshövdingen dock avvisade. Kyrkans representanter gav inte upp. Prosten Nils Nordlander prövade slutligen saken hos häradsrätten. I utslaget 1839 fastslogs att Nyborgs boställshus låg på Prästbordets mark och att byggnaderna skulle flyttas. Detta skedde dock inte. Saken prövades slutligen i Svea hovrätt och i domen från 1842 fastslogs, att bostället skulle flyttas. Karaktärshuset på Nyborg utdömdes av Laga Synerätt 1850, såldes och blev privatbostad. Av någon anledning förblev byggnaden platsen trogen.

1925 övertog Skellefteå stad Nyborg och huset blev året därpå museum. År 1968 förklarades detta, under många år rivningshotade svartbygge, för byggnadsminne. Av majorsboställets ursprungliga 10-tal gårdsbyggnader återstår i dag endast drängstugan, som numera är vävstuga, en bodlänga samt en bod.

 

Back to Top