Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Lugnets historia

Bostadshuset uppfördes ursprungligen som kontorshus för Johannisfors sågverk i Klutmark 1844. Sågen drevs endast en kort period och 1859 blev Nicanor Sandström även disponent för Lejonströms sågverk och flyttade dit. När Sandström slutade efter ett par år, lät han flytta och inreda kontorsbyggnaden från Johannisfors till bostad åt sig på Lugnet.

Byggnaden kom senare i tullinspektör FFV Akerhjelms samt apotekare OM Bergströms ägo. Den mest kända av Lugnets innehavare var dock folkskollärarinnan Hulda Selander, som flyttade in i huset 1890 och bodde där i hela 50 år. Hon testamenterade Lugnet till landsförsamlingen. Idag är huset en privatägd bostad.

 

  • Lugnet

    Bostadshuset uppfördes ursprungligen som kontorshus för Johannisfors sågverk i Klutmark 1844.

    Alltid öppet utomhus
  • Lugnet

    Bostadshuset uppfördes ursprungligen som kontorshus för Johannisfors sågverk i Klutmark 1844. Sågen drevs endast en kort period och 1859 blev Nicanor Sandström även disponent för Lejonströms sågverk och flyttade dit.

    Läs mer om Lugnets historia

    Alltid Öppet Utomhus
    Vägbeskriving

Från Nordanå till Lejonström

Nyborgs historia

Skellefteå kompani hade sin excercisplats på Körran, medan officersbostället från början låg i Norrböle by. På 1720-talet byggdes ett boställe på kyrkans mark på Körran. Den ersattes av en mer ståndsmässig byggnad, Nyborg, för sekondmajoren år 1764. Först efter fyra år erhöll bostället egen mark på Sunnanå, men den förblev obebyggd.

Officersbostället Nyborg var en imponerande byggnad med säteritak i italiensk stil. Den utgjorde en blandning av två typritningar för officersboställen. Huset uppfördes dock inte i tegel, som brukligt var, utan i timmer. Från början var timmerstommen synlig och först omkring år 1780 brädfodrades och rödmålades huset.

Bygget blev dock omtvistat. Kyrkan ville ha igen sin mark, en begäran som landshövdingen dock avvisade. Kyrkans representanter gav inte upp. Prosten Nils Nordlander prövade slutligen saken hos häradsrätten. I utslaget 1839 fastslogs att Nyborgs boställshus låg på Prästbordets mark och att byggnaderna skulle flyttas. Detta skedde dock inte. Saken prövades slutligen i Svea hovrätt och i domen från 1842 fastslogs, att bostället skulle flyttas. Karaktärshuset på Nyborg utdömdes av Laga Synerätt 1850, såldes och blev privatbostad. Av någon anledning förblev byggnaden platsen trogen.

1925 övertog Skellefteå stad Nyborg och huset blev året därpå museum. År 1968 förklarades detta, under många år rivningshotade svartbygge, för byggnadsminne. Av majorsboställets ursprungliga 10-tal gårdsbyggnader återstår i dag endast drängstugan, som numera är vävstuga, en bodlänga samt en bod.

 

Back to Top