Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Hur forskas det om trä?

Vi tror kanske att vi vet allt om trä som material, men forskningen visar att vi bara har börjat skrapa på ytan av träets möjligheter. På Skellefteå Campus pågår träforskning vid Luleå Tekniska Universitet. Här kan du lära dig mer om vad de forskar om.

Forskarna på träteknik undersöker träet som material. I detta skede ses trä inte längre som ett material som lever och växer, utan nu är det istället en råvara som istället kan bli olika produkter.

Forskarna undersöker vad trä kan bli för något och var gränserna går. Man försöker hitta sätt att förbättra och förädla träets egenskaper. Ett exempel är att undersöka hur sågverken på bästa sätt kan få ut så mycket som möjligt av trästocken. Genom forskningen kan man även förändra träets egenskaper så att en träfasad minskar risken att bli angripen av mögel.

Vad är trä egentligen?

För att kunna forska om träd måste forskarna förstå vad trä består av. Det finns en massa olika trädarter som kan delas in i barrträd och lövträ. De olika träslagen har olika egenskaper. Därför passar de att användas till olika saker. Trädstammen består av ungdomsved, kärnved, splintved, innerbark och ytterbark. Träden bildar en ny årsring närmast under barken varje år. Årsringarna är lätta att se på en stubbe och i änden på en stock. Den ljusa delen av årsringarna kallas vårved och är den ved som är väldigt bra på att transportera vatten upp till trädets krona. Vårved bildas under våren och försommaren. Det mesta av all ved som bildas i furu och gran består av små ihåliga vedfibrer som kallas trakeider, träets celler. Den mörkare delen av årsringen är den starkare sommarveden som bildas under sommar och tidig höst.

Går det att se träets celler med blotta ögat? Om man river av ett hörn på ett vanligt papper och håller mot ljuset ser man ett ”lurv”. Varje lurv är en enskild cell som är mellan 2-3 mm lång. Titta på bilden ovan där du kan jämföra ett hårstrå mot en trakeid. Titta sedan på det avrivna papperet som ligger på bordet för att se ”lurvet” som sticker ut. Ungefär 3 trakeider ryms i ett hårstrå.

Att torka trä utan att det spricker

Trä är ett så kallat hygroskopiskt material. Med det menas att det kan ta upp och avge vattenånga. När trä torkar försvinner vattnet som finns i träet och veden börjar då krympa. Då kan det bildas torksprickor. Detta är ett problem för sågverken eftersom man vill ha trästockar där hela stocken kan användas. Inom träforskningen har det undersökts hur det går att torka träet utan att det bildas sprickor. Nysågade plankorna stoppas in i ett rör som fungerar som en virkestork. När värmen höjs och plankorna börjar torka kan man se i en dator vad som händer i plankorna med hjälp av tomografen.

Värma trä?

Att behandla trä med riktigt hög värme är ett sätt att förändra träets utseende. Det får även andra egenskaper än obehandlat trä. Beroende på hur mycket det värms upp kan träet skyddas och bli mindre mottagligt för mögel. Det som också händer med träet att det blir sprödare och tappar sin böjbarhet.

Går det att svetsa i trä?

I laboratoriet går man ner på kemisk nivå. Här finns möjlighet att skapa nya material som baseras på trä. Till exempel går det att svetsa ihop trä! Genom att gnugga två träbitar mot varandra jättesnabbt samtidigt som de trycks ihop fogas bitarna samman, helt utan lim. I träet finns ämnen som får samma egenskap som lim när det blir varmt.

Kan man titta in i en stock innan man sågar i den?

Om du cyklar omkull och slår i huvudet kan man göra en skiktröntgen av ditt huvud för att se om något är skadat på insidan. Nu går det att göra samma sak med stockar! Man kan skiktröntga varje stock och se hur den ser ut, var kvistar och sprickor finns och om det är en bra eller dålig stock. Sen bestämmer man hur stocken ska sågas i ett virtuellt sågverk. Ungefär som ett avancerat datorspel, fast mycket snabbare. Stockarna undersöks i något som kallas en tomograf. Den fungerar på samma sätt som när man röntgar människor och sedan kan se en 3D-version i datorn.

Här kan du läsa mer om trä

Hur forskas det om trä?

Forskarna på träteknik undersöker träet som material. I detta skede ses trä inte längre som ett material som lever och växer, utan nu är det istället en råvara som istället kan bli olika produkter.

Forskarna undersöker vad trä kan bli för något och var gränserna går. Man försöker hitta sätt att förbättra och förädla träets egenskaper. Ett exempel är att undersöka hur sågverken på bästa sätt kan få ut så mycket som möjligt av trästocken. Genom forskningen kan man även förändra träets egenskaper så att en träfasad minskar risken att bli angripen av mögel.

Arbetet i skogen

Skogsindustrin har varit en viktig näring för Sverige i stort, inte minst för Västerbotten. Skogen är en förnybar resurs och här har människan hämtat och utvecklat olika produkter som bidragit till vår välfärd. Från början fälldes träd med yxa. Fram till tidig medeltid var det vanligast att den fällda stocken klövs med hjälp av kilar. Med tiden har andra verktyg och sågar utvecklats för att vi på bästa möjliga sätt ska kunna utvinna det mesta av träden.

Skogsindustrin

Under 1970-talet kom kritik mot skogsvårdslagen. Många menade att den fokuserade mer på produktion men inte alls lika mycket på naturvärden. Kritiken mot kalhyggen var en del av detta. Det gjorde att en ny skogsvårdslag infördes år 1993. Då blev miljö och produktion jämställda inom skogspolitiken. Mycket har förändrats i skogsbruket sedan början av 1900-talet. Från att hugga med yxa till att bruka skogen med hjälp av skogsmaskiner. De flesta skogsmaskiner är idag utrustade med en dator som ger stöd till maskinföraren i arbetet. Utvecklingen av nya maskiner och metoder sker hela tiden för att de ska bli effektivare men också för att förbättra arbetsmiljön och begränsa negativ påverkan på miljön.

Trädets biprodukter

Den bark som ligger under den övre barken går att använda till framställningen av barkmjöl. Att ta bark från ett utvalt träd brukar kallas för barktäkt. Samerna använde barken som kosttillskott men också för att kunna tillverka fodral till sentråd. Det var den vita innerbarken som användes för att göra mjöl. Mjölet var rikt på både mineraler och c-vitamin. För att trädet inte skulle dö lämnade man alltid kvar en bred remsa med bark, som kallades ”livrand”. Innerbarken torkades över heta stenar och blev röd i färgen. När det var nödår i Sverige mellan 1867-1868 var det vanligt att bark användes till bröd. Efter 1800-talet blev det mindre vanligt med barktäkter. En anledning kan vara att det kom fler matprodukter som mjöl och potatis, men också att staten förbjöd att man barkade träd. Det fanns ett intresse från staten att använda träden till skogsbruket.

I Sápmi finns det spår efter tidigare barktäkter som ligger utanför fjällområdena. Vissa barktäkter kan vara flera hundra år gamla eller äldre. På en myr i Arjeplog finns den äldsta matbarktäkten som är 3 000 år gammal.

Handel med trävaror

I och med upphävandet av det bottniska handelstvånget fick städer längs med den norrländska kusten bedriva handel med resten av världen. Innan dess fick man inte bygga stora skepp i Bottenviken eller ta emot utländska fartyg. Även om den största flottan fanns i de södra delarna av Sverige hade Skellefteå under en kort tid vid år 1843 en större flotta än Umeå. Fartygen i Skellefteå var färre än fartygen i Umeå. Trots detta var lastkapaciteten i Skellefteå här något större och därför var flottan större.

Sjöfart

Grosshandlaren Seth Franzén var den som satte igång skeppsbyggeriet och sågindustrin på allvar i Skellefteå. Det mest kända fartyget som Seth Franzén var delägare i var skonerten Hermes som byggdes 1846.  Det är svårt att uppskatta hur lång tid det tog att bygga ett skepp. I ett skeppsbyggarkontrakt från 1856 går det att läsa att timmermännen skulle bygga skeppet mellan januari och augusti. Det kunde alltså ta ett halvår att bygga ett skepp, med allt virke på plats.

Träindustriepoken

Först år 1896 kom sågverksindustrin att räknas som en industri. Tidigare hade det räknats till bondenäringen. Industrialiseringen i Västeuropa skapade en växande marknad för trävaror och Sverige exporterade stora mängder med trävaror till England.

Träbranschen

Idag är träet en viktig råvara. I Västerbotten sysselsätter träindustrin ca 2 600 personer och har en omsättning på 8 miljarder kronor (2010). En stor teknikutveckling sker inom träindustrin, mycket tack vare träteknikforskningen som du kunde läsa om i början av utställningen. Sågverken är sedan länge datoriserade.

Format av handen

Med hjälp av olika tekniker och verktyg har träet genom alla tider kunnat formas av människans hand. Kärl, korgar, verktyg och andra bruksföremål som skidor har bestått av trä. Trä kunde även bli konstföremål. Det var inte bara själva träveden som användes utan även andra delar av trädet.

 

Formgivning

Att använda olika typer av trä utifrån materialets egenskaper eller utseende är något som utnyttjas inom både konsthantverk och design. Träet har gått från att vara ett material som vi i Norden använde främst för att det var nära till hands till att bli något hantverksmässigt och vackert. Ett bruksföremål som en stol kan samtidigt vara ett konstföremål.

Den gamla trästaden Skellefteå

Under mitten av 1800-talet började hus uppföras i så kallat regelverk, det vill säga sågat virke som sattes ihop. Detta var mycket billigare då mindre virke krävdes. Metoden att bygga med plankstomme kom ungefär samtidigt som regelverksmetoden. En annan metod var att bygga knubbhus. Då användes spillet som blev över efter sågverkens planksågning. Planstumparna murades samman, precis som tegelstenar. Att bygga med knubb började under mitten av 1800-talet och levde kvar fram till 1930-talet i sågverksstäderna längs med Norrlandskusten.

I och med trävaruindustrins genombrott under slutet av 1800-talet fanns det ett stort utbud av virke och olika hyvlade och figursågade produkter. Byggnader började kläs med panel och snickarglädje. I Skellefteå går det att se stenimiterande träpaneler, som skulle ge sken av de stenbyggnader som var vanligt i de stora städerna söderut.

Vad händer på träfronten idag?

För Skellefteå kommun är trä inte bara ett byggnadsmaterial. Det är också en viktig grund för hur vi bygger vårt samhälle. Skellefteå har blivit en viktig plats för utveckling av trä i Sverige, vilket beror på att det finns företag, industrier och forskning i vårt område som är inriktade på trä. Det pågår ett gott samarbete mellan olika aktörer, mellan kommunen, träindustrin, forskning och universitetsvärlden. Både här hos oss i Skellefteå, i Sverige och i stora delar av världen.