Skip to Content Skip to Homepage
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Träindustriepoken

Under 1500-talet anlade staten sågar runt om i Sverige, även i de norra delarna. Något som stoppade utvecklingen av sågar under 1600-talet var att myndigheterna krävde speciella tillstånd av de som ville starta en såg. Det var för att kunna beskatta och att se till att bergsbruket fick skog för att kunna göra träkol av. Det var nämligen järnet som var Sveriges viktigaste exportvara, och till brytningen av malm krävdes stora mängder träkol. Man behövde ha träet till detta. Det stoppade sågverksrörelsens utveckling. De sågar som tilläts var främst till för husbehov.

Först år 1896 kom sågverksindustrin att räknas som en industri. Tidigare hade det räknats till bondenäringen. Industrialiseringen i Västeuropa skapade en växande marknad för trävaror och Sverige exporterade stora mängder med trävaror till England.

For other languages: use translate button in the top of the page

De finbladiga sågverken

Under början av 1700-talet utvecklades sågbladen och gick från grova och klumpiga till finbladiga. Nu gick det att sätta in flera blad på samma gång. I och med att det blev mindre spill vid sågningen började den hårda regleringen för etableringen av sågverk att luckras upp. I ett kungligt brev från år 1739 lagstadgades att den som startade ett finbladigt sågverk skulle få rätt till viss skogsavverkning på gemensamt ägd mark eller statens skog. Trots detta användes fortfarande de grovbladiga sågarna långt in på 1800-talet i husbehovssågarna. På bilden ser du hur sågning med de finbladiga sågbladen går till. Bilden är tagen på ångsågen i Krångfors.

Vill du lära dig mer om sågning, besök biblioteket i slutet av utställningen! Där kan du läsa mer i skriften ”Sågning av trä”.

 

Sågverkens utbredning

De finbladiga sågarna möjliggjorde sågverksrörelsens utbredning. Under hundra år kom produktionen av sågade varor i Norrland att tiodubblas. Sågverken flyttades till kusten när ångsågarna kom för då behövde man inte först transportera det sågade virket ner till kusten för att där skeppas ut. När ångsågen låg vid kusten kunde bräderna direkt lastas på fartyg vid sågverket. Sågverkssamhällen växte fram längs hela Norrlandskusten. Den första finbladiga vattensågen som etablerades vid Skellefteälven var Lejonströms sågverk.

Vad är skillnaden mellan en vattendriven såg och en ångsåg? Besök biblioteket i slutet av utställningen och läs mer i skriften ”Sågning av trä”.

 

Sågverksdöden

Teknikutvecklingen gick framåt och cirkelsågen introduceras efter sekelskiftet 1900. Till omkring år 1920 var de flesta maskinerna ångdrivna, men under 1920-talet övergick sågverken till eldrift. Många arbetsmoment som tidigare skötts av arbetare rationaliserades bort med hjälp av maskinerna. Under denna tid organiserade sig arbetarna inom arbetarrörelsen. Efter sekelskiftet 1900 drabbades sågverksindustrin av sviktande lönsamhet. De främsta faktorerna var bristen på råvara och ökad konkurrens på exportmarknaden, bland annat från Ryssland. Under 1930-talet slog krisen hårt. Mellan åren 1930-1936 förlorade ungefär 5 000 sågverksarbetare sina arbeten, de allra flesta i Norrland. I Skelleftebygden försvann 1088 jobb då 6 stycken sågverk lades ner mellan 1925-1933. Den 1 juli 1932 tillkallades kravallpolis till Klemensnäs i Skellefteå för att skydda strejkbrytare som Scharins hade anställt, då det pågick strejk från de vanliga arbetarna. Vid Klemensnäskravallerna varken dog eller skadades någon svårt.

Barnarbete

I sågindustrin arbetade man efter säsong och ofta slutade man till jul. Barnarbete var vanligt förekommande på sågverken. Barn kunde börja jobba när de var 8 år, men den genomsnittliga åldern var ungefär 11 år. De flickor och kvinnor som arbetade inom sågverksindustrin fick mycket sämre betalt än pojkarna. De fick även de sämsta arbetsuppgifterna. Det var farligt att arbeta på en såg. Klämskador och avsågade fingrar var vanligt. Trots att det kom en lag 1842 som sa att barn skulle få rätt till utbildning var det inte självklart för alla barn att gå i skolan. Barnen var viktig arbetskraft som bidrog till försörjningen i familjen. Arbetet i sig var även en viktig förberedelse för barnen inför vuxenlivet. Vuxen ansågs man vara vid konfirmationen.

På bilden  här under ser du arbetare på ett sågverk i Bureå i början av 1900-talet. Notera att det sitter barn på främre raden.

 

Teknikutveckling

Stora förändringar skedde inom sågverksindustrin under 1900-talet. Tekniken utvecklades och nya typer av maskiner infördes. Under 1960- och 1970-talen lade många företag ner, eftersom moderniseringarna medförde alltför höga omkostnader. Större företag köpte upp mindre företag. Från början av 1950-talet till 1980-talet minskade antalet sågverk med omkring tre fjärdedelar, från cirka 7 000 stycken till cirka 2 000.

 

Träförädling

Träförädling behöver inte bara resultera i brädor och plank. Behovet av papper var stort under 1800-talet och man letade efter en billigare råvara. Vid denna tid tillverkades papper av textillump, det vill säga gamla trasig textiler. Det kunde handla om bomull, ull, lin, jute eller hampa. Genom att lösa upp träfibrer, antingen på kemisk eller på mekanisk väg, lyckades man ta fram ett billigare papper.

 

Den mekaniska metoden innebär att träveden slipas sönder och blir till trämassa eller slipmassa. Med den kemiska metoden kokas istället flishuggen ved i sulfat- eller sulfitlut. Det som utvinns blir cellulosa. Ofta lades massaindustrierna i närheten av sågverken. På bilderna ses olika steg i papperstillverkningen på Bureå AB, en massafabrik under 1950-talet.

 

Träfiberskivor

Inom massaindustrin utvecklades fiberskivor. Ett exempel på ett företag som blev framgångsrikt med just skivor av trämassa är Scharin-Unitex AB. År 1912 bildades företaget Skellefteå Trämassefabrik AB i Clemensnäs. Under åren 1929-30 påbörjades experiment med träfiberskivor. Till slut, våren 1930, tillverkades porösa fiberskivor som skickades till Statens Provningsanstalt. Resultatet var positivt. Skivorna som Scharins producerade var av hög kvalité. Genom en värmebehandling efter pressningen fick skivorna förhöjd böjfasthet.

 

 

Efter andra världskriget blomstrade försäljningen av träfiberskivor. Men på 1970-talet försämrades marknadssituationen. Försök att börja med tillverkning av MDF-skivor misslyckades och år 1980 sattes Scharins Söner AB i konkurs, för att sedan helt läggas ner 1992.

 

 

 

Back to Top