Fornlämningar
Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.
Kulturminneslagen
Fornlämningarna berättar om en tid som vi inte har så många skriftliga källor ifrån. Man kan se lämningarna som ett arkiv från forntiden. Därför är det viktigt att de inte skadas eller förvanskas. Kulturminneslagen (SFS 1988:950) ger fornlämningarna i Sverige ett mycket starkt skydd.
Så här säger lagen:
– Kulturminneslagen (KML)
Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
2 kap, 6 §
Det innebär bland annat att:
- Skogsägare måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av skogsbruksåtgärder.
- Den som t ex ska anlägga en väg eller bygga ett hus måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av projektet.
Detta kan man få hjälp med via Länsstyrelsen Västerbotten eller Skellefteå museum.
Läs mer
Fornsök
Här kan du ta del av fornminnesregistret där forn- och kulturlämningar är registrerade och beskrivna.
Arkeologi
Finnforsmålningarna
Hällmålningarna på Finnforsberget är unika i Sverige. Aldrig tidigare har man i vårt land hittat så många hällmålningar med fiskar som motiv – här finns sammanlagt 29 fiskar avbildade! Dessutom finns här några bilder av både älgar och människor. Den röda färgen kommer från rödockra, som blandas med ett bindemedel, t ex djurfett.
Fornlämningar
Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.
Kartor med information
I Västerbotten finns det många sorters fornlämningar: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Och det finns åtskilliga som ännu är oupptäckta. På den här sidan hittar du länkar till lättillgänglig kartkunskap när det gäller fornlämningar, kulturlämningar, gamla kustlinjer och landhöjningar.
