Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Finnforsmålningarna

År 2006 påträffades två platser med hällmålningar på Finnforsberget, på norra sidan av Skellefteälven. Upptäckten gjordes av Roger Lundqvist vid Skog och Historias inventeringar i området.

Finnforsmålningarna

Hällmålningarna på Finnforsberget är unika i Sverige. Aldrig tidigare har man i vårt land hittat hällmålningar med fiskar som motiv – och här finns sammanlagt 29 fiskar avbildade! Dessutom finns här några bilder av både älgar och människor. Den röda färgen kommer från rödockra, som blandas med ett bindemedel, t ex djurfett.

Vid en av platserna finns ett stenbrott för utvinning av kvartsit. Det ligger omedelbart nedanför ett klippöverhäng i anslutning till hällmålningarna. Det forntida stenbrottet bedömdes som ytterst sårbart då redskap och förarbeten här låg i öppen dager – till exempel två forntida knackstenar.

Undersöktes arkeologiskt 2011

År 2011 undersöktes de båda fornlämningslokalerna (Raä 118 med flertalet hällmålningar och Raä 123 med stenbrottet) av arkeologer från Umeå universitet och Skellefteå museum. Syftet med undersökningen var att datera aktiviteter och hitta bearbetade föremål.

Det första syftet, att datera platsen och dess aktiviteter, har uppfyllts genom att förarbeten till kvartsitspetsar med rak bas påträffats. Dessa pilspetsar började användas ca 2 000 f.Kr. och därmed får vi en kronologisk hållpunkt för mänsklig aktivitet på platsen. Det går naturligtvis inte att säkert säga att hällmålningarna är målade vid den tiden, men något slags samband mellan målningar, kvartsittäkt och tillverkning av spetsar torde finnas.

Med tanke på att Finnforsberget inte är den enda platsen med en koppling mellan pilspetsar av bronsålderstyp och hällmålningar talar mycket för att dessa målningar har en datering till övergången mellan stenålder och bronsålder. Åtminstone har spetsarna använts under denna period.

Syftet att hitta bearbetade föremål har uppfyllts. Närmare 220 fynd tillvaratogs på de båda fornlämningslokalerna. Förutom förarbeten till pil- och spjutspetsar påträffades stora mängder avslag (rester från redskapstillverkning) samt knackstenar, borrar, skrapor och avslag med tillformad egg. Det kanske intressantaste fyndet från Raä 118 är en lös sten med en trolig målning av en människofigur som framkom vid rensning av sten från grottans golv. Figuren är ca 4 cm hög.


Preliminär tolkning av människofiguren målad på en lös sten.

Ansikten i berget

Intressanta är också de två ansiktsliknande formationer i berget som upptäcktes. En finns alldeles intill stenbrottet på Raä 123, och den andra ungefär mitt mellan Raä 123 och Raä 118. Vid ansiktet nära stenbrottet finns också den enda hällmålningen av en människofigur på Finnforsberget. Människoliknande (antropomorfa) formationer har även paralleller på andra håll i Norden, i omedelbar närhet till hällbilder.

På grund av att det är ganska svårt att hitta till platsen (och att ta sig runt när man väl är där) har vi tillgängliggjort platsen.
Utforska platsen och lär dig om hällmålningarna här

Hällmålningarna på Finnforsberget i Finnforsfallet .

Hällmålningarna på Finnforsberget i Finnforsfallet .

Arkeologi

Finnforsmålningarna

Hällmålningarna på Finnforsberget är unika i Sverige. Aldrig tidigare har man i vårt land hittat hällmålningar med fiskar som motiv – och här finns sammanlagt 29 fiskar avbildade! Dessutom finns här några bilder av både älgar och människor. Den röda färgen kommer från rödockra, som blandas med ett bindemedel, t ex djurfett.

Vid en av platserna finns ett stenbrott för utvinning av kvartsit. Det ligger omedelbart nedanför ett klippöverhäng i anslutning till hällmålningarna. Det forntida stenbrottet bedömdes som ytterst sårbart då redskap och förarbeten här låg i öppen dager – till exempel två forntida knackstenar.

Undersöktes arkeologiskt 2011

År 2011 undersöktes de båda fornlämningslokalerna (Raä 118 med flertalet hällmålningar och Raä 123 med stenbrottet) av arkeologer från Umeå universitet och Skellefteå museum. Syftet med undersökningen var att datera aktiviteter och hitta bearbetade föremål.

Det första syftet, att datera platsen och dess aktiviteter, har uppfyllts genom att förarbeten till kvartsitspetsar med rak bas påträffats. Dessa pilspetsar började användas ca 2 000 f.Kr. och därmed får vi en kronologisk hållpunkt för mänsklig aktivitet på platsen. Det går naturligtvis inte att säkert säga att hällmålningarna är målade vid den tiden, men något slags samband mellan målningar, kvartsittäkt och tillverkning av spetsar torde finnas.

Med tanke på att Finnforsberget inte är den enda platsen med en koppling mellan pilspetsar av bronsålderstyp och hällmålningar talar mycket för att dessa målningar har en datering till övergången mellan stenålder och bronsålder. Åtminstone har spetsarna använts under denna period.

Syftet att hitta bearbetade föremål har uppfyllts. Närmare 220 fynd tillvaratogs på de båda fornlämningslokalerna. Förutom förarbeten till pil- och spjutspetsar påträffades stora mängder avslag (rester från redskapstillverkning) samt knackstenar, borrar, skrapor och avslag med tillformad egg. Det kanske intressantaste fyndet från Raä 118 är en lös sten med en trolig målning av en människofigur som framkom vid rensning av sten från grottans golv. Figuren är ca 4 cm hög.


Preliminär tolkning av människofiguren målad på en lös sten.Ansikten i berget

Intressanta är också de två ansiktsliknande formationer i berget som upptäcktes. En finns alldeles intill stenbrottet på Raä 123, och den andra ungefär mitt mellan Raä 123 och Raä 118. Vid ansiktet nära stenbrottet finns också den enda hällmålningen av en människofigur på Finnforsberget. Människoliknande (antropomorfa) formationer har även paralleller på andra håll i Norden, i omedelbar närhet till hällbilder.

På grund av att det är ganska svårt att hitta till platsen (och att ta sig runt när man väl är där) har vi tillgängliggjort platsen.
Utforska platsen och lär dig om hällmålningarna här

Hällmålningarna på Finnforsberget i Finnforsfallet .

Fornlämningar

Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.

Kulturminneslagen

Fornlämningarna berättar om en tid som vi inte har så många skriftliga källor ifrån. Man kan se lämningarna som ett arkiv från forntiden. Därför är det viktigt att de inte skadas eller förvanskas. Kulturminneslagen (SFS 1988:950) ger fornlämningarna i Sverige ett mycket starkt skydd.

Så här säger lagen:

– Kulturminneslagen (KML)

Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
2 kap, 6 §

Det innebär bland annat att:

Skogsägare måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av skogsbruksåtgärder. Den som t ex ska anlägga en väg eller bygga ett hus måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av projektet.

Detta kan man få hjälp med via Länsstyrelsen Västerbotten eller Skellefteå museum.

Läs mer

Fornsök
Här kan du ta del av fornminnesregistret där forn- och kulturlämningar är registrerade och beskrivna.

Rapporter arkeologi

Alla fornlämningar är skyddade i Kulturminneslagen. Det gäller både kända och nyupptäckta. Vid vägbyggen, gruvbrytning eller anläggning av vindkraftverk behöver man ta reda på om fornlämningar berörs. Det är länsstyrelsen som beslutar och ger tillstånd i dessa frågor. Skellefteå museum utför på uppdrag fältinventeringar och kulturmiljöanalyser i aktuella områden.

Tipsa oss om fynd

Kanske har du någon gång stött på något som du tyckte var märkvärdigt? Tipsa oss gärna om vad du sett, det kan vara av betydelse!

Artikelbank arkeologi

Här hittar du en samling av radioinslag, poddsändningar, böcker och artiklar som Skellefteå museums arkeologer har varit med och skapat.

 

Radio-inslag, blogginlägg och podd-sändningar:Ett blogginlägg från november 2019 skrivet av Olof Östlund om kunskapsutbyte och samarbeten. En radiointervju från Sveriges Radio P4 Västerbotten från augusti 2019 med Olof Östlund som intervjuas om vad som sparas och vad som slängs vid arkeologiska undersökningar. En podd-inspelning från maj 2018, som gjordes i samarbete mellan Norrbottens museum och Skellefteå museum (i Piteå museums lokaler).
Kulturarvspodden

 

Böcker och artiklarÖstlund, Olof (2019): Aareavaara och pionjärtiden – med utblick över Nordkalotten. I Per Moritz, Karl Petersen, Rolf Johansson (red.) Museets årsbok 2019. Tema: Arkeologi. Norrbottens museums och Norrbottens Hembygdsförbunds årsbok. Östlund, Olof (2017): Aareavaara and the Pioneer Period in Northern Sweden, in Blankholm, Hans Peter (red.) (2017). The early economy and settlement in Northern Europe: pioneering, resource use, coping with change
Länk till förlagets hemsida för köp av boken
Länk till internetbokhandel
Länk till Libris (med hänvisningar till svenska bibliotek där boken går att låna). Möller, Per; Östlund, Olof; Barnekow, Lena; Sandgren, Per; Palmbo, Frida and Willerslev, Eske. (2012). Living at the margin of the retreating Fennoscandian Ice Sheet: The early Mesolithic sites at Aareavaara, northernmost Sweden.  The Holocene.
Länk till artikeln
Du kan också få tag på artikeln genom att kontakta Olof Östlund på Skellefteå museum.
Länk till artikeln. Östlund, Olof (2005). Stenåldersboplatsen i Kangos – nästan 10.000 år i glömska: den tidigaste kolonisationen i Norrbotten. Norrbotten 2005, 141-149. Luleå.
Länk till Norrbottens museum  Östlund, Olof (2001): Gravarna på Risberget – en ”ny” sorts stensättningar. Västerbotten (Umeå. 1920). 2001:4, s. 29-31.
Länk till Libris

 

Övriga rapporterJohansson, Lage (2018): Rapport. Arkeologisk utredning för kraftledning Högnäs-Bergsbyn, Skellefteå socken och kommun, Västerbottens län. Skellefteå museum 2018. Östlund, Olof (2016): Pilotprojekt/arkeologisk metodutveckling Arkeologisökhundar 2016. Testverksamhet att med sökhund söka brända ben på fornlämningar av stenålderskaraktär; Raä Nederkalix 325:1, Raä Nederkalix 326:1, Raä Nederkalix 670:1 Raä Nederkalix 677:1, Raä Nederkalix 707 och Raä Nederkalix 730. Kalix kommun, Norrbottens län. Rapport 2016:13. Arkeologi, Norrbottens museum.
Länk till Norrbottens museum Olofsson, Anders (2014): Rapport över arkeologisk delundersökning. Bure Kloster, Klosterholmen, Raä 11, Bureå socken, Skellefteå kommun, Västerbottens län, 2013. Skellefteå museum 2014. Palmbo, Frida och Östlund, Olof (2014). Arkeologi-hundar? Sökhundar i forskningens tjänst. Genomgång av forskningsläge och forskningshistoria inför metodutveckling av arkeologisökhundar för framtidens arkeologiska utredningar och undersökningar. Rapport 2014:18 Arkeologi, Norrbottens museum.
Länk till Norrbottens museum Olofsson, Anders (2012): Rapport över arkeologisk delundersökning av hällmålningslokal och kvartsitbrott. Finnforsberget, Raä nr 118 och 123, Skellefteå socken och kommun, Västerbottens län, 2011. Skellefteå museum 2012. Östlund, Olof. red (1997): Arkeologiskt forskningsprojekt Harrsjön. Bureå sn, Västerbotten. 1991-1995. Skellefteå museum. Skellefteå. (Författare: Eserstam M, Keränen, M, Lindqvist A-K, Sundqvist L, Östlund O).

 

Samla

Sedan några år tillbaka ska arkeologiska rapporter publiceras i Riksantikvareämbetets arkiv Samla. Följande länk visar de rapporter som Skellefteå museums sparat i Samla.

Länk till Samla

 

Är det en fornlämning?

I Västerbotten finns det många sorters fornlämningar: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Och det finns åtskilliga som ännu är oupptäckta.

Om du ser en lämning som du undrar över kan du söka den i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Fornsök.  Där finns alla fornlämningar i hela Sverige registrerade. Skulle lämningen som du hittat inte finnas med där kan den vara ett nytt fynd. Då bör du vända dig till Skellefteå museum eller Länsstyrelsen Västerbotten för mer information.

Kolla upp innan du bygger

Alla fornlämningar är skyddade i Kulturminneslagen och det gäller både kända och nyupptäckta. Planerar du att bygga på en tomt eller markbereda på din skogsmark är det bra om du kontrollerar i förväg om några fornlämningar berörs av arbetena. Det gör du också genom att kontakta Skellefteå museum eller Länsstyrelsen Västerbotten.

Läs mer

Fornlämningar

På Fornsök, en söktjänst som drivs av Riksantikvarieämbetet, kan man ta del av fornminnesregistret. Där är forn- och kulturlämningar registrerade och beskrivna.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över länets fornlämningar.

Tipsa oss om fynd Jag vill tipsa om detta fyndMina kontaktuppgifterJag samtycker till att mina personuppgifter i form av kontaktuppgifter får behandlas av Skellefteå museum. jQuery(document).bind('gform_post_render', function(event, formId, currentPage){if(formId == 7) {if(typeof Placeholders != 'undefined'){ Placeholders.enable(); }} } );jQuery(document).bind('gform_post_conditional_logic', function(event, formId, fields, isInit){} ); jQuery(document).ready(function(){jQuery(document).trigger('gform_post_render', [7, 1]) } );