Fornlämningar

Labyrint i Blackhamn, Lövånger. Foto: Krister Hägglund.

Labyrint i Blackhamn, Lövånger. Foto: Krister Hägglund.

Ryssugn, Grundskatan, Bjuröklubb. Foto: Krister Hägglund.

Ryssugn, Grundskatan, Bjuröklubb. Foto: Krister Hägglund.

Boplatsfynd: brända ben och kvartsavslag. Foto: Lage Johansson.

Boplatsfynd: brända ben och kvartsavslag. Foto: Lage Johansson.

Labyrint vid Korsörarna. Foto: Krister Hägglund.

Labyrint vid Korsörarna. Foto: Krister Hägglund.

Från utgrävningen i Garaselsviken. Foto: Lennart Sundqvist.

Från utgrävningen i Garaselsviken. Foto: Lennart Sundqvist.

Gravfältet på Rösbacken, Yttervik, består av nio rösen och två stensättningar. Foto: Krister Hägglund.

Gravfältet på Rösbacken, Yttervik, består av nio rösen och två stensättningar. Foto: Krister Hägglund.

Det finns många sorters fornlämningar i Västerbotten: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Vilka fornlämningar som är vanligast beror på var i länet man befinner sig. Vid kusten är bronsålderrösen vanliga, medan inlandet har gott om fångstgropar och samiska lämningar. Längs vattendrag och vid sjöstränder påträffas ofta stenålderboplatser med skörbränd sten, brända ben och kvartsavslag från tillverkning av redskap. Vissa fornlämningar har, med informationstavlor och stigar, blivit iordningställda för besökare.

Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.

Kulturminneslagen

Fornlämningarna berättar om en tid som vi inte har så många skriftliga källor ifrån. Man kan se lämningarna som ett arkiv från forntiden. Därför är det viktigt att de inte skadas eller förvanskas. Kulturminneslagen (SFS 1988:950) ger fornlämningarna i Sverige ett mycket starkt skydd.

Så här säger lagen!

– Kulturminneslagen (KML)

Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
2 kap, 6 §

Det innebär bland annat att:

  • Skogsägare måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av skogsbruksåtgärder.
  • Den som t ex ska anlägga en väg eller bygga ett hus måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av projektet.

Detta kan man få hjälp med via Länsstyrelsen Västerbotten eller Skellefteå museum.

Läs mer!

  • Fornsök, en söktjänst som drivs av Riksantikvarieämbetet, kan man ta del av fornminnesregistret. Där är forn- och kulturlämningar registrerade och beskrivna.

Kontaktpersoner:

KON_Lage_Johansson

Lage Johansson

Antikvarie 0910-73 55 19
lage.johansson@skellefteamuseum.se

  • Spår från 10 000 år

    Spår från 10 000 år

    Se olika fornlämningstyper och läs mer om Västerbottens förhistoria på Spår från 10 000 år.