Stadsrättigheter

Att få rätten att kalla sig stad innebar många fördelar. Till exempel fick de lokala politikerna fatta fler egna beslut. Frågan om Skellefteå skulle vara stad eller inte diskuterades under många år. Både Piteå och Umeå, som redan var städer, skulle förlora på det. Men 1845 bestämde staten till slut att ge Skellefteå stadsrättigheter. Den nya staden började byggas direkt. Marken köptes in av bönderna i byn Norrböle. Gator och hus fanns redan inritade i en stadsplan med kvarter i raka rader och gator som var 12 meter breda. I mitten planerades för stadshus och torg. Efter två år hade flera köpmän fått burskap, alltså tillstånd att sälja varor. Då fanns bland annat en guld- och silversmed, repslagare, bokbindare och kopparslagare i staden.