Birkarlar

Under nästan tusen år gjorde samerna affärer med särskilda birkarlar. De var handelsmän från kusten som köpte, sålde och bytte till sig varor. Det var bara birkarlar som fick handla med samerna. Det sågs som en förmån och därför fick de betala en skatt till staten. På sina handelsresor tog birkarlarna även upp skatt från samerna och levererade till staten. Men på 1540-talet anställde Gustav Vasa lappfogdar för att hämta in skatten, och efter en tid så förlorade birkarlarna även ensamrätten att handla med samerna. För att försörja sig tog några birkarlar arbete som lappfogdar istället. Fram till dess hade samer och birkarlar gjort affärer på lika villkor men nu kunde samma person dyka upp som lappfogde för att tvinga till sig skatt.

Läs mer

Bönder, birkarlar och samer i 1500-talets Västerbotten

Birkarlarnas roll i medeltidens handel har omgärdats av en stark mytbildning. De beskrivs som giriga, ondsinta och brutala i sina kontakter med samerna. Ny forskning visar att handelsverksamheten istället byggde på nära och ömsesidiga relationer. Birkarlarna var bönder som agerade ombud mellan parterna med uppdrag att hålla ordning på debet och kredit. Handelsnätverket sträckte sig från Bureå i söder till ishavskusten i norr och från Bottenvikens västra kustområde till Atlantkusten i väst. Pälshandeln väckte tidigt de svenska centralmakternas intresse. Under Gustav Vasas tid hårdnade greppet och vid 1600-talets början hade birkarlaväsendet slutligen fallit samman.

Några sökförslag

Birkarlar

Bönder, birkarlar och samer i 1500-talets Västerbotten