Mönstersamhälle

Vid etablering av gruvor och gruvsamhällen hade bostadsbyggandet fått ske lite hur som helst. Vissa orter i Norrbotten beskrevs som rena kåkstäder. Det avskräckte Oscar Falkman som var direktör för Bolidengruvan. Han ville att det nya samhället som nu planerades skulle bli något helt unikt. 1925 köpte bolaget den mark som sedan dess är Boliden. I det nya samhället skulle det finnas samhällsservice och möjlighet till en aktiv fritid för de nya invånarna. Det byggdes skola, postkontor, polisstation, badhus och tvätt, kyrka, föreningslokaler, idrottsplats och Folkets hus – ja, allt fick plats. Från hela landet kom journalister, författare och debattörer på besök för att se det nya mönstersamhället. Journalisten Ludvig ”Lubbe” Nordström skrev i boken ”Lort-Sverige” att Boliden var ”det nyaste Sverige”.

Läs mer

Mönstersamhället Boliden

Så snart malmfyndigheten I Bjurliden blev känd förvärvade gruvbolaget ett stort markområde, som skulle räcka inte bara för gruvan, utan även för ett samhällsbygge. Man hade ett långsiktigt perspektiv för gruvbrytningen och ville bygga ett stabilt samhälle. Till skillnad från vissa andra gruvsamhällen skulle detta präglas av ordning med familjen som den centrala enheten.

Stadsplanen

För att planera Bolidens utformning anlitades arkitekt Tage William-Olsson från Stockholm. Han ritade upp en stadsplan i form av en solfjäder och med tydlig uppdelning mellan bostadsområden för arbetare och för tjänstemän. Man använde sig av platsens höjdskillnader för att förstärka stadsplanens hierarki. Disponentens bostad låg på en kulle med utsikt över hela samhället. Arkitektens tanke var att placera kyrkan i disponentbostadens blickfång, i centrum av solfjädern. Det sa Bolidens bolagsstyrelse nej till. Det var istället skolan som skulle vara i centrum.

För utformningen av byggnaderna i Boliden stod arkitekten John Åkerlund. I lådan nedan kan du se några av hans byggnader.

Några sökförslag

Mönstersamhälle

Mönstersamhället Boliden

Stadsplanen