Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng

Gruvnäring 1920–1945

Ända sedan 1600-talet har det varit känt att berggrunden i norra Västerbotten är rik på malm och mineraler. Men det dröjde ända till 1924 innan malmletarna gjorde det viktigaste fyndet. Den lilla biten malm som kom fram ur marken i Bjurliden den 10 december visade sig innehålla stora mängder guld. Det blev startskottet för den moderna gruvnäring som vi ser än idag. Malmfyndet kom precis i rätt tid. Många arbetare hade just fått lämna sina jobb på sågverken som började gå dåligt och arbetslösheten var hög. Nu tändes ett nytt hopp om att få jobb i gruvorna istället. I takt med att gruvorna bredde ut sig så försvann viktig betesmark för renar. Staten och företagen menade att samernas renskötsel var ett hinder för industrins utveckling, och allt som var i vägen skulle bort. Gruvetableringen blev alltså en viktig källa till inkomst för vissa medan det skapade stora problem för andra, exempelvis renskötande samer. När andra världskriget pågick runt om i Europa och i våra grannländer fick både män och kvinnor förbereda sig på att hjälpa till. Ett tillfälligt sjukhus ställdes i ordning i Bastuträsk skola för att ta hand om soldater från olika länder, unga kvinnor spanade efter krigsflygplan och män fick åka till svensk-norska gränsen för att vakta.
  • Vad händer i världen?

    Den amerikanska börskraschen 1929 ledde till sämre tider i världen.

    Under åren 1939-1945 pågick andra världskriget.

  • Hur många är vi här?

    Området som i dag är Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner fortsatte att utvecklas och befolkningen ökade från 69 570 till 87 306 under den här perioden.

  • Hur försörjer vi oss?

    Nya arbetsplatser fortsatte att uppkomma. Många, mest män, men också några kvinnor, jobbade i de nya gruvorna, fabrikerna och verkstäderna. Bolidens gruvor och smältverket på Rönnskär, gummifabriken Skega och Skellefteå spisbrödsfabrik var ett par av arbetsplatserna. Barnarbete avskaffades.

  • Hur bor vi?

    Nu byggdes de flesta husen av plankor i stället för av timmerstockar. Ett lån med bra villkor från staten gjorde det möjligt för fler att bygga ett eget hus. De gårdar som byggdes hade oftast bara två byggnader: ett hus för människorna och en ladugårdslänga för djuren och jordbruksmaskinerna. I tätorterna byggdes större hus där flera familjer kunde hyra rum eller lägenhet.

  • Vad äter vi?

    Människorna åt bland annat gröt, välling, korv med potatis, fruktkräm, fruktsoppa, köttbullar med makaroner och ärtsoppa. Sverige deltog inte i andra världskriget, men kriget gjorde ändå att tillgången på mat var begränsad. Husmödrarna fick vara uppfinningsrika. Till exempel kunde potatis ersätta mjöl, och i stället för kaffe rostades olika växter som kunde plockas här.

  • Hur tar vi oss fram?

    Att cykla var ett vanligt sätt att förflytta sig på. För längre sträckor fanns tåg, men också buss som nu började gå på många sträckor. Det fanns också lite fler bilar än tidigare.

Läs mer om Gruvnäring 1920–1945