Folkhemsarkitektur

Efter 1930-talets depression och 1940-talets världskrig skulle det nya Sverige byggas. Bostaden blev politik, standarden skulle höjas och ”det goda hemmet” skulle vara för alla. I Skellefteå innebar det till stor del att den gamla trästaden ersattes av en stad i tegel. Det röda teglet kombinerades med marmorskivor och kopparplåtar. I bostäderna blev uniteskivorna från Ursviken och futurumfläktarna från Byske viktiga delar i de lättstädade och hälsosamma hem man önskade. Det småskaliga självbyggandet ersattes alltmer av en storskalig byggindustri, som blommade ut under miljonprogrammet 1965–1975.

1950-talet var en på många sätt framgångsrik epok I Skellefteås historia. En epok när staden omformades från handelscentrum till industriort. Det kom att ge stora avtryck I stadsbilden. Stora trähus revs och ersattes med tegelbyggnader. Det röda teglet kom under senare delen av 1900-talet att bli det som mest tydligt kännetecknade stadsbilden I stadens centrala delar. Många sörjde de gamla trähusen, men nu var Skellefteå en modern stad.