Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng

Artikelbank arkeologi

Här hittar du en samling av radioinslag, poddsändningar, böcker och artiklar som Skellefteå museums arkeologer har varit med och skapat.

Nättidskriften Västerbotten förr & nu

Arkeologiåret 2022 (länk)

Arkeologiåret 2021 (länk)

Arkeologiåret 2021 (länk)

Barktäkter och deras bruk, 2022 (länk)

Den tidigaste invandringen efter inlandsisen, 2021 (länk)

 

Radio-inslag, blogginlägg och podd-sändningar:

Spår från 10 000 år

Spåren i landskapet – rapporter

Böcker och artiklar

  • Östlund, Olof (2019): Aareavaara och pionjärtiden – med utblick över Nordkalotten. I Per Moritz, Karl Petersen, Rolf Johansson (red.) Museets årsbok 2019. Tema: Arkeologi. Norrbottens museums och Norrbottens Hembygdsförbunds årsbok.
  • Östlund, Olof (2017): Aareavaara and the Pioneer Period in Northern Sweden, in Blankholm, Hans Peter (red.) (2017). The early economy and settlement in Northern Europe: pioneering, resource use, coping with change
    Länk till förlagets hemsida för köp av boken
    Länk till internetbokhandel
    Länk till Libris (med hänvisningar till svenska bibliotek där boken går att låna).
  • Möller, Per; Östlund, Olof; Barnekow, Lena; Sandgren, Per; Palmbo, Frida and Willerslev, Eske. (2012). Living at the margin of the retreating Fennoscandian Ice Sheet: The early Mesolithic sites at Aareavaara, northernmost Sweden.  The Holocene.
    Länk till artikeln
    Du kan också få tag på artikeln genom att kontakta Olof Östlund på Skellefteå museum.
    Länk till artikeln.
  • Östlund, Olof (2005). Stenåldersboplatsen i Kangos – nästan 10.000 år i glömska: den tidigaste kolonisationen i Norrbotten. Norrbotten 2005, 141-149. Luleå.
    Länk till Norrbottens museum 
  • Östlund, Olof (2001): Gravarna på Risberget – en ”ny” sorts stensättningar. Västerbotten (Umeå. 1920). 2001:4, s. 29-31.
    Länk till Libris

 

Övriga rapporter

 

Samla

Sedan några år tillbaka ska arkeologiska rapporter publiceras i Riksantikvareämbetets arkiv Samla. Följande länk visar de rapporter som Skellefteå museums sparat i Samla.

Länk till Samla

 

 

Arkeologi

Finnforsmålningarna

Hällmålningarna på Finnforsberget är unika i Sverige. Aldrig tidigare har man i vårt land hittat så många hällmålningar med fiskar som motiv – här finns sammanlagt 29 fiskar avbildade! Dessutom finns här några bilder av både älgar och människor. Den röda färgen kommer från rödockra, som blandas med ett bindemedel, t ex djurfett.

Fornlämningar

Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.

Rapporter arkeologi

Alla fornlämningar är skyddade i Kulturminneslagen. Det gäller både kända och nyupptäckta. Vid vägbyggen, gruvbrytning eller anläggning av vindkraftverk behöver man ta reda på om fornlämningar berörs. Det är länsstyrelsen som beslutar och ger tillstånd i dessa frågor. Skellefteå museum utför på uppdrag fältinventeringar och kulturmiljöanalyser i aktuella områden.

Tipsa oss om fynd

Kanske har du någon gång stött på något som du tyckte var märkvärdigt? Tipsa oss gärna om vad du sett, det kan vara av betydelse!

Artikelbank arkeologi

Här hittar du en samling av radioinslag, poddsändningar, böcker och artiklar som Skellefteå museums arkeologer har varit med och skapat.

Kartor med information

I Västerbotten finns det många sorters fornlämningar: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Och det finns åtskilliga som ännu är oupptäckta. På den här sidan hittar du länkar till lättillgänglig kartkunskap när det gäller fornlämningar, kulturlämningar, gamla kustlinjer och landhöjningar.