Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng

Ofredsår 1520–1730

Under 1500- och 1600-talen skedde stora förändringar i Sverige. Kung Gustav Vasa var en av de som påverkade utvecklingen allra mest. Han bestämde bland annat att kyrkan skulle lyda under staten, och inte längre styras av den katolske påven i Rom. Gustav Vasa bestämde också att all mark från och med nu tillhörde staten och att de som brukade jorden skulle betala skatt. Skatten användes för att täcka kostnaderna för alla krig som Sverige deltog i.  För att få ihop tillräckligt många soldater bestämde kungen att unga män från hela landet skulle hämtas in. Ibland tvingades också äldre män att ge sig iväg. Kvar hemma på gårdarna och i torpen blev kvinnor och barn som fick klara sig så gott de kunde. Det blev en svår tid för många. Att ensam sköta både odling, jakt, hus och hem var nästan en omöjlig uppgift.  De samer som bodde i lappmarken fick en annan uppgift under krigsåren – de skulle sköta transporter åt staten till och från Nasafjällsgruvan. I gruvan fanns silver som skulle säljas utomlands och ge inkomster till staten. Men att frakta silvermalm med akkja var ett slitsamt och hårt arbete för både människor och djur – många renar dog av utmattning. För att rädda sina djur så flydde många samer till Norge.
  • Vad händer i världen?

    Engelsmannen William Shakespeare skrev pjäserna Hamlet, Romeo och Julia och många fler. Peterskyrkan i Rom invigdes 1626.

    Många nya vetenskapliga upptäckter gjordes under den här tiden. I England förklarade till exempel Isaac Newton tyngdlagen.

  • Hur många är vi här?

    Under den här perioden ökade antalet människor som bodde i det område som i dag är Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner från 2484 till 5558 personer.

  • Hur försörjer vi oss?

    De som var jordbrukare hade kor och getter och odlade korn och råg. Alla i hushållet hjälpte till med gårdens arbete. Män, kvinnor och barn hade olika sysslor. Ungdomar kunde arbeta som pigor eller drängar på andras gårdar. För att få tillräckligt med mat till familjen fortsatte även jagandet och fiskandet. Fler samer ägnar sig mer åt renskötsel och mindre åt jakt och fiske. Under den här perioden blev renhjordarna allt större. En del människor kunde nu tillverka lite extra av vissa saker och sälja. Då fick de pengar så att de kunde handla på marknaden.

  • Hur bor vi?

    Husen var fortfarande ganska små och timrade av trä. Byarna delades in i så kallade roten med två eller tre gårdar i varje. Varje rote hade bland annat ansvar för att ge en soldat lön, kläder och ett torp med mark som han och hans familj kunde odla. Därför började särskilda soldattorp byggas.

  • Vad äter vi?

    Maten var främst kött, mjölk och ost från djuren på gården, men också fisk. Kål, kålrot, lök, ärtor och bondbönor är några saker som började odlas under den här perioden. Den vanligaste maten var bröd, gröt, välling, soppor och olika grytor.

  • Hur tar vi oss fram?

    Människorna åkte med häst och vagn längs den så kallade kustlandsvägen. I stället för broar gick det enkla färjor över vissa älvar. Det fanns olika typer av båtar beroende på om färden skulle gå på havet, sjön eller älven. Att gå till fots var annars fortfarande det vanligaste sättet att ta sig fram.

Läs mer om Ofredsår 1520–1730