Socialgrupper

När Skellefteå blev stad 1845 och fler invånare flyttade in, föddes också nya seder och bruk. Genom nöjen, kläder, matvanor och olika sätt att umgås visade man sin grupptillhörighet. De med pengar köpte mark i centrum, byggde hus och startade företag. Det gav dem makt och status – de blev stadens högre borgerskap. Hantverkare, lägre tjänstemän och handlare utgjorde det lägre borgerskapet. Och de som var anställda vid sågverken och rederierna eller var tjänstefolk, tillhörde arbetarna. Skillnaderna mellan arbetare och borgare blev tydliga under 1800-talets slut och 1900-talets början. Från att mest ha handlat om vilka vänner man umgicks med och vilka kläder och traditioner man hade, så blev det mer och mer en politisk fråga om rättvisa och jämlikhet.