Rösträtt

Under lång tid var det bara män som hade rätt att rösta i val till riksdagen. En person kunde dessutom ha flera röster. Den med mest pengar och som betalade mest i skatt fick flest röster. Från och med 1862 fick även kvinnor rösta – men bara i val till kommunen och om de var myndiga, ogifta och hade god ekonomi. Charlotta Sidén var en av de som stred för kvinnors rösträtt i Skellefteå. Hon blev invald i stadsfullmäktige 1911. Många tyckte att röstsystemet var orättvist och krävde förändring. Från och med 1909 fick en person ha max 40 röster. 1919 infördes regeln om en person – en röst. Då fick också kvinnor rösträtt även i riksdagsval. Men det dröjde ända till 1989 innan alla svenska medborgare fick rätt att rösta.