Fördjupning

Anna Nordlander föddes i Skellefteå prästgård 23 mars 1843. Yngst av sex barn till kyrkoherde Nils Nordlander och hans hustru Anna Maria.

Till prästgården kom många gäster. Tre av dem, konstnärerna Johan Fredrik Höckert, Fritz von Dardel och den blivande Karl XV, kan ha påverkat Annas konstintresse. I gårdens Annarum visas en märkduk hon broderat. Ett vanligt prov för unga flickor vid den tiden. Nils Nordlander målade själv porträtt.

Kungliga Akademien för de fria konsterna

1864 öppnades Konstakademin en särskild ”fruntimmersavdelning”. 1866 kom Anna in tillsammans med sex andra kvinnor. Där fanns redan Kerstin Cardon, som blev hennes bästa vän, ateljékollega och reskamrat.

1866 öppnade det nybyggda Nationalmuseum med en stor utställning över samtida nordisk konst. Basutställningarna visades verk från samlingarna, uppbyggda utifrån det nordiska och europiska kulturarvet. Annas konstbana började vid bästa möjliga tidpunkt.

I Nationalmuseums och Stockholms Konstförenings tillfälliga utställningar mötte eleverna nya strömningar. Konstföreningen var viktig för de blivande konstnärerna. Man ställde ut elevarbeten och köpte in verk till sina konstlotterier.

Utbildningen vid Akademien följde gamla mönster: Antikskolans tre stadier, Modellskolan, Målarskolan, Kompositionsskolan, Draperiskolan. Anna deltog i de årliga prisämnestävlingarna, ofta historiemåleri utifrån kända nordiska händelser. Hon belönades med Tessinska medaljen, en av Konstakademins främsta utmärkelser.

Anna Nordlander ca 1860–1870-tal. SM ALB 00020

Utlandsstudier

Första utlandsresan gjorde Anna redan 1869 tillsammans med brodern Daniel. Inför alla resor var det brodern som ansökte om pass för hennes räkning. Första besöket gick till de stora konstmuseerna i Paris och Antwerpen.

Efter avslutade studier reste hon 1872 till Bryssel. Där var hon privatelev hos historiemålaren Alfred Cluysenaar. Våren 1973 fortsatte hon hos historie- och porträttmålaren Jean-François Portaëls. Hösten och våren 1873 – 1874 kom hon tillbaka, men avbröt studierna p.g.a. faderns och systern Marias död. 1876 återvände hon till Paris. Då tillsammans med Kerstin Cardon. Sista besöket i Paris gjordes hösten 1877. Hon deltog då i undervisningen vid Académie Julian, dit många kvinnliga konstnärer sökte sig.

Breven

Ett fyrtiotal brev till vännen Kerstin Cardon finns bevarade. De är viktiga komplement till de verk som visas i hemgården, numera Stiftsgårdens huvudbyggnad. I breven berättar Anna om vardagen i prästgården. Hon ger ögonblicksbilder från Akademin och från vistelserna vid svenska kurorter, där hon söker hjälp mot tuberkulosen. Några brev berättar om arbetet med enskilda verk: faderns porträtt, ”Fattiga gossar matande sparvar” och ”Kung Heimer och Aslög”. Främst ger breven en inblick i kvinnliga konstnärers situation i en mansdominerad konstvärld. I mångt och mycket kan hennes upplevelser under 1870-talet jämföras med dagens situation.

Anna kände sig många gånger ensam och otillräcklig. Så här skriver hon från Södertälje 8 juli 1877: Endast en gång har jag målat litet aqvarell – det är märkvärdigt hvad det går trögt när man är alldeles ensam och ingen finns som har intresse för den saken.

Motiv & tekniker

Anna Nordlander är främst känd som porträtt- och samemålare. Hon lyfte fram skogssamerna i sin naturliga miljö. Inte som utklädda modeller målade i ateljé. Hennes samer åker skidor och bor i kåtor. Hon måste ha gjort skisser utomhus och sedan färdigställt målningarna i ateljén.

Andra motiv är landskap, ofta vinterlandskap i litet format. Vanliga motiv från Akademin och tiden i Bryssel och Paris är historiska målningar och snabbt skissade motiv i stadsmiljö. I samlingarna finns framför allt oljemålningar men också pasteller, kolteckningar, akvareller.

”Hus i vinterlandskap”, Anna Nordlander. Museum Anna Nordlanders konstsamling.

Museum Anna Nordlander (MAN)

Två händelser låg bakom starten för det som blev MAN: Kulturnämndens minnesutställning 1979 över Anna Nordlander och vandringsutställningen Vi arbetar för livet 1981 – 1982.

1986 beslöt kommunfullmäktige att ge kulturnämnden ett bidrag om 50 000 kronor för att utreda frågan om ett ”kvinnokonstcentrum”. Uppdraget gick till konstvetaren Barbro Werkmäster. Förslaget till inrättande av MAN lades fram 1991. 1995 invigdes museet av kulturminister Margot Wallström. Senare utvecklingsprojekt kring sekelskiftet finansierades bland annat med EU-medel. EU-projektet föreslog en egen organisation för MAN. Det slutliga beslutet placerade MAN som en avdelning inom Skellefteå Museum.

Verk i offentlig ägo

Museum Anna Nordlander, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå Museum, Leksands konstsällskap, Nationalmuseum, Stockholms stadsmuseum, Umeå universitet