Fäbodar
I vårt område var det svårt att odla spannmål och därför var boskapsskötseln extra viktig. Det innebar att man hade ett stort behov av bete och foder till djuren, och ofta räckte inte betesmarken runt gården till. Därför flyttades kor och getter under sommaren till fäbodar som ofta låg i skogen där det fanns mer tillgång till bete. Då djuren betade på annat håll kunde man slå gräs på den närliggande marken och på så vis få hö till vintern.
Det var kvinnorna som arbetade och bodde på fäbodarna under sommaren. Av mjölken tillverkade kvinnorna smör, ost, mesost och messmör. För att kunna tillverka och förvara detta behövdes kokhus eller eldhus, mjölkbod och ost- och smörkällare.
Kvinnorna bodde i fäbodstugan och djuren i fähuset. Här ser du en modell av ett fähus.
Källor för Fäbodar
- Skellefteå Hembygdsförening
- Lokalhistorisk portal för Skelleftebygden 7
- Lilla Skelleftebladet, Hur länge har vi haft fäbodar i Västerbotten? Skellefte hembygdsförening, Skellefteå, 2004, nr 49
- Lilla Skelleftebladet, Skellefteprästens fäbod, Skellefte hembygdsförening, Skellefteå, 2001, nr 38
- Skelleftebygden: årsskrift, Föreningen för Skellefteforskning, Skellefteå, 2018, nr 2, s. 7 pdf
- Västerbotten förr & nu. Lindström, Pernilla. Den västerbottniska fäbodens byggnadsskick