Ölhane

Beskrivning

Tappvred till öltunna. Formad som en tupp av brons. 1500-tal.

Anmärkning

Ölhane, tappvred för kranen på en öltunna, av brons. Flat med konturen av en tupp.

“Buretuppen”.
Utgrävningsfynd.
Se Sander, Annika. 1981. Rapport över undersökning av källargrund. Klosterholmen raä 11, Bureå sn, Skellefteå kommun. Skellefteå museum.

“Landets förste riksantikvarie Johannes Buraeus, som vintern 1600-01 besökte Bureå, skrev att ”Burakloster, den stichtade Härse Faleson af Byrestad och började bygga på en holme uti Bure åminne, det blef
af hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder uti, förutan Aboten. Bygningen var alt af trä. Kiällaren synes ännu, i hvilken står höga granskogen 1601.”
Klosterholmen, som enligt folklig tradition ska ha rymt ett kloster, har undersökts vid två tillfällen. 1969-70 klargjordes framför allt att lämningar efter ålderdomlig bebyggelse fanns på den forna holmen.
Fyndmaterialet var dock tämligen sparsmakat, det rörde sig om delar av trefotsgrytor och keramikkärl, tegel, spikar, glasbitar, huggmejslar, järnslagg m.m. Undersökningen kunde inte ge någon datering och ej heller klarlägga om ett kloster legat på platsen. Därefter vårdades Klosterholmen som fornlämningsområde med prydligt fram rensade husgrunder och källargrop. När ett bostadsområde uppfördes strax intill på 1970-talet utnyttjades om rådet som park. Barn började använda källargropen som koja. De av natursten ar kallmurade väggarna raserades med jämna mellanrum och källaren började framstå som en farlig fälla, varför det beslöts att den skulle slutundersökas och fyllas igen. Vid denna undersökning 1981 påträffades mest märlor från slangbellor,
kapsyler och annat smått och gott från moderna tider, men även tegelbitar som kan härröra från ett ursprungligt valv över källaren. Gropen ansågs så gott som färdigundersökt när en liten tuppliknande figur dök fram mitt i källarens botten. Den drygt 3 cm stora tuppen i brons visade sig
snart vara det hittills mest talande fyndet från Klosterholmen. Tuppen var i själva verket ett tappvred till kranen på en öltunna och dessutom ett vanligt fynd vid medeltidsarkeologiska utgrävningar i Norden. Någon exakt datering av öltuppen (Bier-Hahn, ölhane) har inte kunnat åstadkommas, men liknande exemplar har i södra Sverige kunnat dateras till 1500-
talets förra hälft. Öltuppsfynden berättar om ölets stora betydelse
under medeltiden. Ölet sägs vara de gamla nordiska samfundens viktigaste dryck och konsumtionen var under medeltiden mycket hög – normalt drack man varje dag drygt 2,6 liter per person. Dessa mängder av öl behövdes för att skölja ned den hårt saltade mat som förtärdes och andra drycker, som kaffe, te, läskedrycker saknades. “
Ur Annika Sander: Buretuppen. Västerbotten 1993/3.
Se även Västerbotten 4/2014.