Om att slöjda en kopia på Kalvträskskidan

Den 5200 år gamla Kalvträskskidan är ett fascinerande slöjdat föremål som antagligen varit tillverkad med stenyxor av ett material som möjliggjort bearbetningen med enkla verktyg. De stående årsringarna i originalet indikerar att man använt ett träd med en diameter på ca 50 cm för att kunna använda kärnvirket. Frågan är om det materialet finns tillgängligt idag. Läs slöjdaren Jögge Sundqvists berättelse om jakten på materialet till skidan.

Kort bakgrund

Kalvträskskidan ska enligt jägmästare Sven J Cederberg uppsats ”En gammal skogslöpares funderingar och erfarenheter om skidforskning och tjurvirke” från 1924 vara tillverkad av tjurved av tall. Han berättar att ämnet från tjurveden har tagits ut med stående årsringar (kantved), vilket gör det lättare att styra skidan i snön. Tjurved bildas på lutande träd för att kompensera trädets vikt i fallinjen och dess ökade koncentration av hartser och märgstrålar bildar hårdare och segare material än vanlig furu. Skillnaden mellan vårved och höstved skulle göra att snön nötte ner vårveden snabbare och bildade räfflor på undersidan som underlättade styrning och skidans glidande egenskaper. Bindningen bestod av remmar i genomgående hål, en konstruktion gemensam med fynd i sibiriska Ryssland i områden nu bebodda av samojeder och ostjaker.

Intention

Att tillverka en kopia på en skida gjord för 5 200 år sedan visade sig vara lättare sagt än gjort. Min ambition var inte att slöjda Kalvträskskidan med de arbetsmetoder och stenredskap som man kan gissa sig till användes då den gjordes, vilket i sig skulle varit en utmaning, den största svårigheten visade sig vara att få tag på det rätta virket. En noggrann instudering av originalskidans tydligt mycket stående årsringar, (radiellt virke) ur kärnvirke från tätvuxen furu, med en bredd på nästan 16 cm gjorde att jag behövde finna en furu med väl utvecklad kvistfri och rakvuxen kärna, med en diameter på mellan 45 – 60 cm ovanför rotstocken i drygt två meters längd.

Enligt min bedömning är det svårt att avgöra om det var tjurved eller inte i originalet. Min erfarenhet av tjurvirke är relativt lång eftersom jag ofta arbetar med krokvuxet material med förskjutna kärnor och så kallad ”längdtryckspänning” (Cederberg) borde det enligt min värdering vara svårare att hantera tjurved vid basning av brätten och spann på skidan på grund av spänningarna i veden. Men det var värt ett försök eftersom valet av material styr tillverkningsprocessen och redovisar kvaliteten i skidan.

Min första tanke var att ämnet skulle klyvas ut eftersom det var föga troligt att de kunde såga ut ämnet. Men att klyva radiellt i furu är betydligt svårare än att klyva tangentiellt, jämns med årsringarna.

Anskaffning av material

2013 gjordes första försöket vid tillverkningen av en kopia på skidan till Västerbottens museum i Umeå.

Efter ett antal färder efter skogsbilvägarna runt min verkstad i Kasamark hittade jag en tjurtall på ca 30 cm i diameter som jag forslade till verkstan och sågade ut plank av. Virket hade flera dolda kvistar och andelen ytved gjorde att jag inte kunde få ut 155 mm bredd i kärnfuru. En fördel var dock att planken torkade med ett naturligt spann eftersom ämnet var aningen böjt.

Då kontaktade jag skogsägare Stig Gustavson i Balsjö som hörde sig för och fick kontakt med en granne som i sin tur hade grov fura på sin egendom. Efter att ha gått och synat stammarna några timmar valdes fyra stockar ut som forslades till ett varmt utrymme. Efter upptining några dagar försökte jag spräcka dem med kilar och spräckjärn. Jag är fortfarande helt övertygad om att det var den metod som användes för att ta fram ämnet ur en stock för 5000 år sedan. En av stockarna klöv rätt och jag fick med mig ett ämne till verkstaden. Vid närmare granskning visade sig att en del klyvsprickor fortplantat sig i virket, så de gick inte att använda till skidan. Då gjorde tidsbristen att jag valde den finaste plankan i mitt furulager, dock utan stående årsringar och den hade också inslag av ytved och några kvistar, men formen blev exakt

Inför tillverkningen av skidan till Skellefteå museum hoppades jag kunna hitta bättre virke. Jag kontaktade Sävar såg och fick noggrant välja ut 10 st övergrova stockar (av ett femtiotal) som forslades till Balsjö för sågning. Ingen av de stockarna var tillräckligt kvistfria eller raka för att duga till ämnen. Jag bedömer det som att kvaliteten på virket har försämrats. Ett annat alternativ hade varit att undersöka vilket område trädet växt och besiktiga fler leveranser tills ett tillräckligt bra ämne dykt upp.

Då dök det upp ett annat alternativ. Jag fick kännedom om ett gammalt golv av fin tätvuxen kvalitet där jag hade möjlighet att välja ut några plank från ett hus byggt 1808 i Mensträsk. De började växa på 1600-talet och var fullvuxna i slutet på sjuttonhundratalet.  Jag valde ut sex möjliga ämnen. Ett av dem var tät- och rakvuxet och utan större sprickor eller kvist. Skidan är gjord av det ämnet och staven ur en annan golvplanka.

Att slöjda skidan

Vid tillverkningen användes yxa, bandkniv, skavare, spånhyvel och bildhuggarjärn för att ta ut den eleganta formen. Undersidan hyvlades med en skrubbhyvel som ger svaga konkava räfflor.

Till stavens konkava skålform användes tjäckel och bildhuggarjärn, till skaftet yxa, bandkniv och spånhyvel med avslutande detaljer med täljkniv.

Brättet basades i baslåda ca 1, 5 timme och böjdes i en jigg bestående av två krokvuxna ämnen. Den fick torka i tre dagar innan skidan färdigställdes.

Summering

Materialanskaffningen var ett tidsödande arbete som inte löste sig helt perfekt eftersom skidan inte helt igenom har radiellt stående årsringar, men utifrån förutsättningarna är jag nöjd med resultatet.

Slöjdare Jögge Sundqvist 23 sept 2021

Bilder

Kalvträskidan i original. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 30102013-DSC01443

Kalvträskidans stående årsringar i bakre änden. Hålen är gjorda för att sy ihop sprickorna med rottågor Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 30102013-DSC01427

Urtag för bindning på undersida. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 30102013-DSC01470

Stav. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 30102013-DSC01411

Urholkning av stav med tjäckel. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210914_162107_12979

Urholkning av stav med bildhuggarjärn. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210914_163828

Justerar faser och tjocklek med bandkniv. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210920_133048

Känner in tjockleken. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210920_133048

Arbete med skavare. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210920_135713

Arbete med skavare. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210920_135713

Skavare. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210920_140008

Finjustering med bildhuggarjärn. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210920_140501

Basning i baslåda med ånga. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 0210916_155848

Torkning i jigg av krokvuxna ämnen efter basning. Fotograf: Jögge Sundqvist. Bild 20210916_172336