Norsjösatsningen: Lokal modell blev nationell i arbetet att förebygga hjärtkärlsjukdomar

Pionjärarbetet i Norsjö gav viktig vägledning. Samma grundtanke om uppsökande verksamhet som en gång byggde upp BVC och MVC visade sig också kunna gynna medelålderns män och kvinnor. Norsjömodellen för att förebygga och som sedan blev Västerbottens Hälsoundersökningar är ett arbetssätt för hälso- och sjukvården att ge stöd till individer till förändring så att inte ohälsosamma vanor hinner mogna till sjukdom. Modellen är också en inspiration till övriga samhället att främja hälsovillkor. Trägen vinner: Det ger större effekt på folkhälsan om många ändrar sig lite, än att några få ändrar sig helt.

Inspiration från barnhälsovården

På 1930-talet hade Sverige fortfarande en hög spädbarnsdödlighet. 1937 bestämde riksdagen att alla skulle erbjudas en kostnadsfri mödra- och barnhälsovård. Råd till blivande mödrar, undersökningar och hembesök skulle minska dödsfallen bland spädbarn. Barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentralerna (MVC) byggdes upp och många studier har visar att det blev en viktig bas för svenska barns hälsoutveckling.

I slutet av 70-talet hade Västerbotten landets högsta dödlighet i hjärtinfarkter och slaganfall/100 000 invånare. Skillnad mellan olika län var stora. ”Västerbottningar är också människor, fast inte lika länge!” var en kärnfull slutsats när resultaten publicerades.

Norsjö hade i början av 80-talet länets högsta hjärtkärldödlighet. Krav restes: ”Gör nåt!”. Då fanns inga svenska modeller för vägledning. Därför samlade landstinget erfarna forskare, sjukvårdspersonal, politiker och medarbetare till möte i Hällnäs 1984 som föreslog ett länsprogram som adresserade hela befolkningen och satte fokus på att förändra levnadsvanor och åtgärda riskfaktorer.

Hällnäsmötet hänvisade bl.a. till idéerna bakom uppbyggnaden av BVC och MVC och tyckte det var dags att göra nåt för att utifrån samma idé för att tidigt möta det dödliga hot som hjärtinfarkter och slaganfall innebar för många redan i medelåldern!

Norsjösatsningen

Norsjö blev den kommun där modellen skulle utformas. 1985 sjösattes Norsjösatsningen, som kombinerade hälsoundersökning och hälsosamtal till 30-, 40-, 50- och 60-åringar med folkbildning kring hälsofrågor (Figur 1). Hälsosamma matvanor stod tidigt i fokus.

Figur 1: Aktiviteter i Norsjösatsningen

Gensvaret från allmänheten blev starkt. Under Norsjösatsningens första 10 år deltog i genomsnitt 91% av alla inbjudna. Föreningar, företag och kommunala verksamheter genomförde hundratals möten och arrangemang. Livsmedelshandeln började märka hälsosamma livsmedel med ett flätat ”Norsjöhjärta” och Holmlunds Chark i Bastuträsk, Scan och Norrmejerier tog fram nya produkter som matchade hjärtmärkningen. Efter bara några år hakade ICA och Konsum på nationellt: Flätade Norsjöhjärtat blev hela Sveriges Gröna nyckelhål (Figur 2).

Figur: Från Norsjöhjärta till Grönt nyckelhål

Efter 10 år utvärderades Norsjösatsningen. Effekten var påtaglig: Utifrån riskfaktorernas förändring i Norsjö (blodtryck, rökning, kolesterol) under 1985–94, beräknades risken att avlida i hjärtkärlsjukdom ha minskat med 33%, jämfört med Norr- och Västerbotten. Än mer uppmuntrande var att Norsjöbor med kort utbildning var de stora vinnarna, när man jämförde utvecklingen med motsvarande grupp i AC och BD-län.

Figur 3: Tre nyckelpersoner i Norsjösatsningen: Distriktsläkaren Gideon Hellsten och distriktssköterskorna Hjördis Persson och Inger Lundgren

Norsjömodellen spreds successivt i Västerbotten och tillämpas i alla länets kommuner från början av 90-talet. Sedan 1995 ingår hälsoundersökning/hälsosamtal i primärvårdens ordinarie uppdrag. I juni 2020 hade över 120 000 västerbottningar deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) som därmed är ett av de största programmen i världen i sitt slag.

Donerade blodprover ger ny kunskap

Redan deltagarna i Norsjö inbjöds att donera ett blodprov till en medicinsk biobank vid Umeå universitet. Tack vare att idag mer än 110 000 VHU-deltagare donerat prover har en omfattande medicinsk förebyggande forskning blivit möjlig. Med upprepade provtagningar, t.ex. att 40-åringar återkommer som 50-åringar och donerar nya blodprover, kan tidiga tecken på risk för framtida sjukdom upptäckas.

Studier för perioden 1990–2006 visade att dödlighet i medelåldern i Västerbotten nu var 10% lägre än riket. Och jämfördes enbart VHU-deltagare med riket i motsvarande ålder, var nedgången ca 30% – dvs jämförbart med det resultat som beräknas utifrån riskfaktorförändringar i Norsjö under de 10 första åren.

VHU-studien uppmuntrande resultat har fått nationellt genomslag. År 2021 tillämpas modellen i 11 av landets 21 regioner, medan ytterligare 6 regioner fattat beslut om att sätta i gång.