Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar
    Visa fler

    Några sökförslag

    Stäng
    • Storsia
    • Digitalisering 1973–2020

    Digitalisering 1973–2020

    Åren mellan 1970 och 2020 var turbulenta i svensk ekonomi. Under fem decennier drabbades Sverige av flera kännbara kriser, till exempel oljekrisen, finanskriser och coronapandemin. Människor påverkades när företag gick i konkurs eller varslade personal, men det skapade också uppfinningsrikedom med nya digitala lösningar. Under samma tid skedde en förändring från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Skellefteå blev tidigt ett nav för datatekniken i landet. Redan på 1960-talet startade Norrdata och i slutet av 1980-talet kom den så kallade superdatorn som bearbetade information från många av Sveriges kommuner. Superdatorn och arbetstillfällena kring dataindustrin lockade till sig teknikintresserade från hela landet, vilket genererade ännu fler datajobb och så småningom flera utbildningar inom data, dataspel och digital grafisk form. Under 1970-talet blev kultur en het politisk fråga. Kulturell jämlikhet blev ett begrepp och värderades lika högt som ekonomisk och social jämlikhet. Flera nya kulturverksamheter såg dagens ljus vid den här tiden och växte sig allt starkare.

    • Vad händer i världen?

      Hiv-viruset som kan orsaka sjukdomen aids upptäcktes 1984.

      Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade1986.

      Berlinmuren revs 1989 vilket innebar att Tyskland återförenades och Sovjetunionen upplöstes.

      World Wide Web, som gjorde Internet tillgängligt över hela världen, uppfanns 1990.

      Kriget på Balkan pågick 1991 – 2001.

    • Hur många är vi här?

      Under den här perioden sjönk befolkningen från 83 953 till 72 467 personer i området som i dag är Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner. Flera ekonomiska kriser gjorde att många jobb försvann.

    • Hur försörjer vi oss?

      Under den här perioden blev fler jordbrukare med kor och getter. Det hände också att de odlade korn och råg. Alla i hushållet hjälpte till med gårdens arbete. Män, kvinnor och barn hade olika sysslor. Jakt, fiske och samlande var fortfarande viktigt. Handel förekom också. Fisk och skinn byttes mot salt och annat som inte kunde produceras här.

    • Hur bor vi?

      Människorna bodde i hus i byar, men också i hyreshus eller villaområden i större samhällen och i staden. En del flyttade ut ur staden för att leva ett mer lantligt liv. Husen tillverkades nästan helt färdiga i fabriker för att sedan byggas ihop på plats. Det blev viktigt att bygga miljövänligt.

    • Vad äter vi?

      Under den här perioden fortsatte mat från hela världen att inspirera matlagningen i Sverige. Tacos och sushi är bara två exempel på utländska rätter som blev vanliga. Det kom många restauranger som specialiserade sig på mat från en viss del av världen, till exempel Asien eller Sydeuropa. Det gick att beställa mat att ta med sig hem. Till vardags var fortfarande köttbullar och potatismos, spaghetti och köttfärssås och korv och makaroner några av de vanligaste rätterna. Nu började ännu fler människor välja bort kött för att äta vegetarisk kost för djurens och miljöns skull.

    • Hur tar vi oss fram?

      De motordrivna fordonen fanns kvar under den här tiden, men intresset för miljöfrågor gjorde att många valde cykel eller buss i stället för bil. Av samma anledning blev eldrivna cyklar, bilar och sparkcyklar alltmer vanliga i slutet av den här perioden. Många människor tog tåget i stället för flyget för att det var bättre för miljön.

    Läs mer om Digitalisering 1973–2020

    En ny arkitektur

    I det nya seklet var bostäder och byggande åter en angelägenhet för ”marknaden”. Regler och byggnormer hade förenklats. På den fria marknaden blandades 1900-talets idéer om modern och postmodern arkitektur. I Skellefteå antogs en träbyggnadsstrategi 2014. Den började få betydelse när bostadsbyggandet kom igång några år senare. Nya tekniker för träbyggandet utvecklades. De gav nya möjligheter och nya förutsättningar. En ny trähus-arkitektur växte fram, som var både lokalproducerad och klimatsmart. Den sökte sin egen, nya form här i Skellefteå med bland annat T2-college och Kulturhuset som exempel.

    Vision

    Året är 2020. Med hjälp av grön energi och en växande spelindustri har en framtidsanda väckts i Västerbotten och Norrbotten. Det sägs att det som sker är de största industrisatsningarna i Sverige i modern tid – och det händer i Norrland.

    En av dessa satsningar är att Northvolt bygger en batterifabrik i Skellefteå, vilket förväntas öka befolkningen mycket. Enligt Skellefteå kommun behövs det byggas tusen bostäder varje år fram till år 2030. Det planeras även för en av de största satsningarna på infrastruktur i bygden, nämligen Norrbotniabanan. I Skellefteå byggs dessutom SARA Kulturhus som är namngivet efter författaren Sara Lidman och väntas bli ett av världens högsta trähus när det öppnar 2021.

    Vad är dina tankar om framtiden?

    Kriser

    Den ekonomiska krisen på 1990-talet blev tuff för många företag i Skellefteåområdet. Nästan två tusen personer blev arbetslösa när företag minskade antalet anställda, gick i konkurs eller lade ner. Några av dem var Bröderna Lundberg, Bureå AB, Betong Sander och Gullringshus. Till och med Boliden AB var nära konkurs.

    Coronaviruset skapade en annan sorts kris som startade 2019. Nu var sjukdom och död det största hotet och precis som under andra kriser så påverkades hela samhällsekonomin. Restauranger, turism och upplevelseindustrin drabbades särskilt hårt. Det ledde till en snabb omställning till digitala lösningar på allt från matinköp till möten och upplevelser. För att visa sitt stöd för det lokala näringslivet så valde många att använda hashtaggen ”backa Skellefteå” på sociala medier.

    Utlokalisering

    Företaget Foco – som sedan bytte namn till Hydrauto – är ett av alla företag som har köpts upp av en utländsk ägare och sedan lagts ner. Foco grundades 1932 i Ostvik och blev specialister på kranar och tippar till lastbilar. Som mest hade de över 600 anställda. 2006 såldes företaget till indiska Wipro, och två år senare lades tillverkningen i Skellefteå ner. Produktionen flyttade utomlands där det fanns billigare arbetskraft.

    I början av 1970-talet fick företaget Algots i uppdrag av staten att bygga upp tre syfabriker i Västerbotten; i Skellefteå, Norsjö och Lycksele. Målet var att få ut fler kvinnor i arbetslivet, och över 700 personer fick jobb. Men efter några år gick hela satsningen omkull. Konkurrensen från andra länder blev för stor.

    Eldsjälar

    I början av 1980-talet visade forskning att de som bodde i Norsjö kommun var de som hade mest hjärt- och kärlsjukdomar i hela landet. Det blev starten för ett helt nytt sätt att arbeta inom vården i länet. Och genom information och hälsokontroller blev också folkhälsan bättre.

    Urkraft är ett socialt företag som hjälper personer som hamnat i utanförskap att få meningsfull sysselsättning. Idén föddes 1988 och sedan dess har Urkraft varit förebild för många liknande satsningar runt om i landet.

    Under tre år på 2010-talet utkom tidningen Dik Manusch. Den såldes av EU-migranter på gator och torg för att hjälpa dem att få en egen inkomst.

    Alla tre initiativ kom från eldsjälar som ville hjälpa sina medmänniskor till ökad framtidstro och bättre livskvalitet.

    Dataindustri

    Redan 1963 startade Norrdata, det första dataföretaget i Skellefteå. Då var datatekniken fortfarande ny och ganska okänd för de flesta.

    Tio år senare öppnade Sveriges kommuner en gemensam datorcentral i Skellefteå. Datorerna bearbetade information till och från kommuner runt om i hela landet – och allt skrevs ut på papper. Tre ton om dagen!

    1986 hade teknikutvecklingen kommit så långt att superdatorer kunde sköta vissa arbetsuppgifter helt automatiskt. Då köpte Kommundata in en superdator som var så stor att den fyllde en hel källarvåning. Det var den första i sitt slag i Sverige.

    Dataföretagen lockade till sig många teknikintresserade personer. Det lade grunden för alla de företag och utbildningar som finns inom dataindustrin i Skellefteå än idag.

    Utbildningar

    När Nordiska scenografiskolan startade sin verksamhet i Skellefteå 1987 blev det startskottet för flera kreativa utbildningar som skulle komma. Det visste man förstås inte då, men i backspegeln kan vi se hur det ena ledde till det andra.

    I samma veva som skolan öppnade ökade efterfrågan på dataanimation till både film och TV. Skolan ändrade snabbt profil och skapade en unik utbildning som matchade efterfrågan från branschen.

    Under 1990-talet blev dataspelen alltmer avancerade. En naturlig utveckling blev därför utbildningar inom både dataspel och dataspelsgrafik. Hösten 2002 startade Luleå tekniska universitet sin första dataspelsutbildning i Skellefteå.

    Kreativ industri

    Skellefteås satsning på datateknik under 1960-talet har fortsatt att ge ringar på vattnet in på 2020-talet. Företag och aktörer inom kreativa och digitala branscher har bildat ett kluster i Skellefteå. Företag som Paregos, North Kingdom, Hello Future och Nuiteq och nätverk och event som The Lodge, Nordsken och Arctic Game Lab har engagerat tusentals personer inom digitala upplevelser.

    2014 gick Umeås, Skellefteås, Piteås, Luleås och Bodens kommuner ihop under varumärket Arctic Game Lab för att stärka spelindustrin i norra Sverige. En viktig inkörsport till den digitala spelindustrin är Nordsken – ett årligt event för alla som gillar spel, kultur och kreativitet. 2018 deltog 8 600 personer.

    Kultur

    1970-talet var kulturens årtionde i svensk politik. Nu inrättades Västerbottensteatern, Stiftelsen Skellefteå museum och Dans i skolan, och musikrörelsen växte sig ännu starkare. I Sábmie tog en kulturpolitisk rörelse fart.

    Allt fler människor började också engagera sig i frågor om fred, miljö och mänskliga rättigheter. Syftet var att synliggöra sådant som fram tills nu ofta hade fått stå tillbaka för majoritetssamhällets normer och uttryck.

    Resultaten av många års arbete kom långt senare. På 1990-talet inrättades Sameslöjdstiftelsen med målet att öka kunskapen om den samiska slöjdtraditionen och Museum Anna Nordlander med uppdrag att visa svensk och nordisk samtidskonst av kvinnliga konstnärer. På 2010-talet blev Rivhuset i centrala Skellefteå en viktig mötesplats för fria kulturutövare och hbtq-rörelsen.

    Ord

    Ända sedan 1800-talet har invånarna i staden och byarna runt omkring kunnat gå på teater. Då var det kringresande teatersällskap och lokala grupper som roade och berörde. 1974 gick Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting ihop och bildade länets första egna professionella teater – Västerbottensteatern.

    Många av Sveriges mest kända författare kommer från norra Västerbotten. Till dem räknas Torgny Lindgren, Sara Lidman, PO Enquist, Stieg Larsson och många fler. De kallas ofta för Västerbottensförfattarna, och Skellefteå för ”Berättarnas stad”.

    Västerbottensteatern tog fasta på den traditionen och arrangerade en berättarfestival varje år från 2008 fram till bildandet av Nordiskt berättarcentrum 2018, som då tog över huvudmannaskapet för festivalen.

    Musik

    Otaliga orkestrar och musiker har sett dagens ljus i vårt område sedan den första musikföreningen bildades 1889. Även kyrkan har varit ett viktigt nav för musiklivet i bygden.

    1962 startade den kommunala musikskolan. Det bidrog till en boom av aktiviteter och nya musikgrupper. 1974 kom Nordanåfesten– som sedan blev Trästockfestivalen. Band som The Wannadies och skivbolaget A West Side Fabrication slog igenom stort 1990-talet.

    Under 1970-talet började många unga intressera sig för historia och i den andan växte folkmusiken till liv igen. Bandet Burträskar’a blev ett av de mest kända.

    På 1990-talet hittade en ung generation samer nya uttryck för jojken. Den följde allt oftare samtiden och mixades ibland med pop och jazz. En av de stora jojkarna från vårt område är Jörgen Stenberg från Malå.

    Rörelse

    Under årens lopp har flera eldsjälar engagerat sig för rörelse och idrott. Dansaren och koreografen Eva Dahlgren är en av dem. Hon bildade Bolidens barnbalett 1965 och var drivande för att få in dans i skolan i hela landet. Skellefteå blev först ut, 1978.

    1974 gick fotbollsklubben Sunnanå ihop med grannbyn Lund och bildade ett damlag. De fick stora framgångar. Eldsjälarna Dick Lundberg, Göran Eklund och Ulf Hallberg blev talespersoner för klubbens vision – att idrotten kan stärka demokratin och minska utslagningen. Idéerna blev grunden i företaget Sunnanå Utveckling AB.

    Skellefteå AIK bildades 1921 men inte förrän 1943 blev ishockey en gren inom klubbens verksamhet. Skellefteå AIK:s herrlag vann SM-guld 1978, 2013 och 2014 och har spelat om topplaceringarna många gånger.