Fördjupning

På 1700-talet hade en ny teknik med finbladiga sågverk börjat ersätta de grovbladiga sågarna. Det första som anlades i vårt område var Brännfors i Åbyälven 1760. För att kunna anlägga ett finbladigt sågverk behövde man kapital, tekniskt kunnande och man ansökte om privilegier för att få ta skog på kronomark. Vilka var det som hade detta kapital? Genom avvittringen bestämdes vad som var kronoskog och vad som var byaskog. Skogslagarna var skrivna så att man skulle säkerställa behovet av kol till framställning av metaller i Sverige. Inte för att skogen skulle bli bräder och andra sågade varor.

Här är några av dem som var med och investerade när de finbladiga sågverken anlades.

Kyrkoherden Per Högström

Pehr Högström (1714-178) var präst i Gällivare och intresserade sig för samerna. Han blev kyrkoherde 1748 i Skellefteå och kom att verka för jordbruksnäringen i Skellefteå. Han blev invald i kungliga vetenskapsakademin. Hans ägande i Lejonströmssågen går vidare till hans son Pehr Högström d y.

Häradshövding Carl Fredrik Furtenbach

Carl Fredrik Furtenbach (1766-1834) var med vid anläggningen av Ytterstfors och Holmfors. Han hade också planer på ett tredje sågverk längre upp i Byskeälven men av det blev inget (1). Han anlade gården Carlgård, han flyttar från Skellefteå till inlandet och är begraven i Arvidsjaur.

Kronobefallningsman Michael Lindemark

Michael Lindemark (1738-1821) var en av männen bakom kvarnen i Lindalmström. Av hans bouppteckning får vi veta att han äger 1/12 i Ytterstfors finbladiga sågverk och något om ett antal bräder vid sågen. Han önskar att 100 riksdaler av räntan på kapitalet i bolaget skall gå till fattiga barns utbildning.

Gruvfogden Anders Markstedt

Anders Markstedt (1746-1808) från Kåge (inte släkt med markstedtarna inne i stan) Var involverad i många industriprojekt i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Han ägde 1/6 i Ytterstfors finbladiga sågverk. Han hade också lika mycket i Tväråns grovbladiga sågverk som ansökt om att få bli finbladigt sågverk. I sågverket i Holmfors ägde 1/15 och 1/12 i något som kan vara bolagets brädpråmar. I Bondhammars järnverk ägde han 2/23 och 1/10 i Moröns silverfyndighet. I kalkbruket i Häbbersfors var han också inblandad.

Överstelöjtnant Fredrik Holmström

Fredrik Holmström (1729-1811) var officer i Västerbottens regemente. Han var innehavare av kaptensbostället Strömsnäs i Kåge mellan 1779-1786. Han lämnar det militära 1781. Han var delägare av Skeppsvarvet Bergskärsvarv vid Risbölefjärden. Av hans bouppteckning kan man inte utläsa att han hade något ägande i någon såg.

Johan Degerman

Johan Degerman (1757-1807), en Piteåborgare som var med att starta sågen i Holmfors 1796 och sågen i Ytterstfors 1796. Hans far var Samuel Degerman f 1705 i Degerbyn men flyttade till Piteå stad för att bli borgare. Samuel var med och anlägger den första finbladiga sågen i vårt område, Brännfors 1760. När Johan avled ägde han 3/4 av Lejonströms finbladiga sågverk, 1/15 i Holmfors finbladiga sågverk och 1/6 i Ytterstfors sågverk. Han var även inblandad i såganläggningen i Degerbyn och något som kallas för Finnfors sågverk. Han var också involverad i sågverken i Norrbotten t ex Borgfors finbladiga sågverk, Storforsa sågverk, Brattfors finbladiga sågverk och i Arnemarks grovbladiga sågverk. Johan hade intressen i Degerfors järnbruk det vill säga bruket i Jävre som han grundade 1797. Johan skall vidare haft intresse i järnbruket i Hvarfträsk och en lott i Nasafjälls silververk.

Olov Tjernström

Olov Tjernström (1757-1822) kom från Umeå. Olov Tjernström har titeln direktör och var involverad i flera sågverk I Bureälven var han med och anlade sågen i Bureå. 1799 förvärvade Tjernström sågen i Renbergsvattnet. I Lögdeälven skall han ha köpt sågrätten i Norsjöforsen av byamännen 1805. Han var ägare till sågar i Pengsjö och Vännäs. I Umeåälven var han engagerad i sågen i Norrfors. Olov Tjernström var en av dem som förköpte sig på skog och gjorde dåliga affärer och slutade i misär (2). Jag känner mig lite osäker på den slutsatsen.

Johan Wikner

Johan Wikner (1758-1823) var kofferdikapten det vill säga kapten i handelsflottan. Han var svärfar till sågverkssläkten Kempe (3). Wikner kom från Västernorrland. Han var med och anlade sågen i Bureå 1796 och ingick i den grupp av personer som fullföljde byggandet av Baggböle finbladiga sågverk. En del av privilegierna togs över från sågen i Norrfors.

Wikner var involverad i flera sågverk. 1816 köpte han troligen en tredjedel av sågverksanläggningen i Degerfors. 1819 köpte Wikner 1/6 av Baggböle sågverk. I Mo finbladiga sågverk med två ramar och bodar vid Domsjö hade Wikner ett intresse. När han dog 1822 har han trefjärdedelar av innehavet.

Finbladiga sågar (4)

Årtal Sågverk Älv Intressenter Antal träd 1760 Brännfors Åby älv Kyrkoherde Pehr Högström, Skellefteå

Borgmästare Nils Kröger, Piteå

Rådman Carl Sterner, Piteå

Handelsmannen Johan Månsson Sterner, Piteå

Handelsmannen Samuel Degerman Piteå

Handelsmannen Jonas Uddman, Piteå 2000 1780 Lejonström Skellefte

älven Kyrkoherde Pehr Högström

Borgare Olof Brunius, Piteå

Borgare Anders Bolin, Piteå

Sivert Lundberg Bokhållare på Brännfors och tekniskt kunnig (5) ) 2000 1796 Holmfors Kåge

älven Häradshövdingen Carl Fredrik Furtenbach, Skellefteå

Handlaren Johan Degerman

Erik Hansson i Bodan

8 bönder i Storkåge Vilka bör namnges 1658 1796 Bureå Bure

älven Direktör Olov Tjernström, Umeå

Kofferdikapten Johan Wikner Ångermanland 1509 1796 Ytterst

fors Byske

älven Byske byamän

Gruvfogden Anders Markstedt, Storkåge

Överstelöjtnant Fredrik Holmström

Kronobefallningsman Michael Lindemark

Rådman Johan Degerman, Piteå

Häradshövding Carl Fredrik Furtenbach, Skellefteå 2493