Fördjupning

Det har förekommit krig i vårt område och människor har blivit drabbade av Sveriges krig genom utskrivning av män till soldater och högre skatter för att finansiera krigen. Det krigsfolk som kommit från området har varit organiserat på olika sätt. Under slutet av Stora nordiska kriget 1721 drabbades kusten av rysshärjningar. I det finska kriget 1808-1809 tvingades en svensk styrka att ge sig för en rysk.

Under 1300-, 1400- 1500-tal förekom oroligheter på Nordkalotten. Det var krig mellan olika ryska styrkor och styrkor som stod under svenska kungens kontroll (1). Kanske ingick någon från området i dessa svenska styrkor.

Fänikor

Den första militära organisationen är fänikorna som skapades under 1400- och 1500-tal. Den första fänika som vi känner till lite mer om är Matts Törnes fänika som organiserades under 1552. Den bestod av 933 man från hela Norrland och nio av dem var från Skellefteå. De försvarade i norr men 1559 sändes de söder ut mot danskarna och sedan mot Reval. Under 1555 sätts en fänika upp av Joen Varg med 279 man från Västerbotten varav rimligen några från området. 1562 sätts en ny fänika upp av Matts Törne med 42 man från Skellefteå och 10 man från Lövånger (2).

En man som var officer under fänikans dagar var Per Olofsson från Bergsbyn nr 7 (3). Han var med vid härtåget mot Vita havet 1590 och fick för lång och trogen tjänst bland annat laxfisket vid Bomansforsen och Finnforsen (4).

1618 avskaffades systemet med fänikor och indelningen kom nu att bli i regementen med kompanier (5).

Indelningsverken

Under Gustaf II Adolfs regeringstid gjordes förändringar och under 1630-talet och 1640-talet förändrades hur man skrev ut män till soldater. Denna organisation kom att ansluta till regeringsformen 1634. När kungen beordrade utskrivning samlades männen i åldern mellan 15-50 år för utskrivning och ca var tionde man uttogs som knekt. Företrädesvis valdes män utan försörjning eller fast tjänst. Det rådde lite andra förhållande i Dalarna och Norrland där man skrev ut en man som knekt som sedan fick vara det i krig såväl som fred.

1672 finns kompanier som kallas Lövånger och Skellefteå kompanier istället för vara namngivna efter sina officerare (6).

I slutet av 1600-talet tillkom indelningsverket eller det ständiga knektehållet. Man indelar landsskapsregementena i 8 kompanier om 150 knektar så regementet bestod av 1200 man. Västerbottens regemente bestod av 8 kompanier av lite olika storlek men av totalt 1056 knektar år 1696. Två eller fler gårdar som tillsammans utgjorde minst 2 mantal skulle utrusta en soldat som man skrev kontrakt med. Knekten skulle ha betalt och fick också ett torp att leva på. Även officerarna blev knutna till jorden genom officersboställen. Sverige fick en arme av jordbrukare (7). En del av soldattorpen finns kvar idag.

Krig på hemmaplan

Under stora nordiska kriget blev kusten utsatt för rysshärjningar. Skellefteå kompani hade på hösten 1720 skickats till Finland. Kompaniet tog sig senare tillbaka till Torneå men ryssarna anföll inte där så i mars 1721 fick man åter gå hem. I maj blir de kommenderade till Umeå med halva kompaniet resten lämnas kvar hemma med löjtnanten. Ryssarna bränner några gårdar på Bjurön (8).

Under 1808-1809 års krig pågår också krigshandlingar i området. En rysk styrka om ca 2650 man anfaller dels mot Lejonströmsbron och går dels över isen vid Kågenäset. Den svenska styrkan om 700 man måste fly över bron och söder ut. Ryssarna hinner upp svenskarna vid Innervik. Svenskarna måste ge sig (9).

Ombildningar av regementet

1829 bildas Västerbottens fältjägarregemente och det delas 1841 så det blir en Västerbottens fältjägarkår om 460 man och en Norrbottens fältjägarkår. Västerbottens fältjägarkår omskapas 1892 till Västerbottens regemente. Det läggs ner år 2000.