Kaffekvarn

Beskrivning

Kvarn för malning av kaffebönor. Tillverkad av Sjul-Erik sent 1800-tal.

Anmärkning

Kaffekvarn som huvudsakligen är tillverkad av järnplåt och järndetaljer. Den har en böjd järnvev med en täljd träknopp, veven är stämplad, troligen bokstäverna EH. samt möjligen ytterligare stämpel.
Tratten och själva kvarndelen är smidda i järn och fästa med två grovt smidda skruvar. Lådan är tillverkad av järnplåt, är nitad och har en framsida och en täljd knopp i trä. Kvarnens ytterdel och undersida är även de tillverkade av järnplåt och nitade.

I givarens släkt kallas kvarnen för “Sjul-Eriks kvarna” eftersom det var Erik Sjulsson Lindholm, “Sjul-Erik”, som tillverkat kvarnen. Erik Lindholm tillverkade kaffekvarnar, bössor och treaxnålar som användes för sömnad i läder. Erik Lindholm, var av samisk släkt och hette först Erik Sjulsson och tog sig senare namnet Lindholm. Han var bosatt i Kusmark, Drängsmark från 1880 och i Hemmistjärn från 1892. I Drängsmark hade han en boplats vid Rödingsbäcken på gränsen till Brattliden. Han hade två söner som också blev smeder.

Givaren Anita Marklund berättar att kvarnen kom in i hennes släkt via Lydia Aurora Wikberg, född 1857 i Ytterstfors bruksförsamling. Hon gifte sig 1882 med Olof Reinhold Marklund i Byske by. Hon kallades gästgivaremor och uppges ha varit generös. Hon fyllde glasen till brädden. Lydia lärde barnen i släkten att spela kort och alla blev bra i matematik. Anita Marklund skriver att hon är ett tacksamt barnbarnsbarn till Lydia och att hon minns hennes godhet.