Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng

År 1842 togs beslutet om att alla barn skulle gå i skolan, men hur var det i verkligheten?

Många familjer var beroende av att barnen bidrog till försörjningen. År 1870 var det inte ens hälften av alla skolpliktiga barn i Västerbotten som gick i skolan. Barn med funktionsnedsättning hade dessutom inte rätt till utbildning. 

För de samer som flyttade med sina renar kom 1913 reformen om nomadskolan. Tanken från staten var att de samiska barnen skulle fostras till att bli nomader. Därmed fick de samiska barnen inte en likvärdig utbildning som de svenska barnen. De samer som var bofasta, till exempel skogssamerna, ansågs inte vara ”riktiga samer” och skulle därför gå i den svenska folkskolan. Vid samernas landsmöte i Östersund 1918 kom krav på att ge samiska barn rätt till bättre utbildning. 

Romska barn fick inte gå i svenska skolan förrän på 1960-talet. Eftersom romer inte stannade på samma plats och inte var bofasta fick de inte gå i skola. Barnen till resande fick däremot gå i skolan.