Fördjupning

Tamrenskötsel kan innebära flera saker och speciellt ser den olika ut under olika tider av i historien. Den intensiva tamrenskötseln brukar beskrivas som en renskötsel med mindre hjord och där renen främst används till mjölkning, dragdjur och inledningsvis även som lockdjur för vildrenen. För att under 1500–1600 talet bli storskalig med stora renhjordar. Följt av moderna extensiva renskötsel som uppstår undre 1900 talet.

Renhjord i vinterlandskap, från ca 1910. Repro: Krister Hägglund Foto: Carl Franke. © Skellefteå Museum. SM DIG 02397.

Tiden före tamrenskötsel

Samer har i alla tider haft en nära relation till renen och renen tämjdes redan under tiden som samer var ett enbart jakt- och fångst folk. Vi kan se i norra Skandinaviens hällbilder, fångstgropar att jakten på älg och ren förekommit sedan stenåldern. Vi har även skriftliga källor som ger oss en inblick av förhistorien. Vi känner till samer från skriftliga källor från bland annat både romerska och grekiska historieskrivare. Där de exempelvis år 98 e.v.t. skriver om folket som jagar ren och åker skidor.

Uppkomsten av tamrenskötsel

Under tiden innan den intensiva tamrenskötseln uppstår börjar renen användas som dragdjur och lockdjur, vid jakt av vildren. Samhället lever under denna period främst av jakt, fiske och samlande och med det även renen. Under senare delen av järnåldern visar forskningen att tamrenskötseln etableras. Arkeologiska undersökningar i norra och mellersta Norrland har visat att det sker stora förändringar i bosättningsmönstret runt 400 – 600 e.v.t. De äldre boplatserna var oftast strandbundna, Vid den här tiden återfinns de i flera olika typer av miljöer. Det har föreslagits att det är runt denna tid som renen tämjs och man böjar hålla mindre hjordar, men även som dragdjur och lockdjur.

Som dragdjur att dra ackja, slädar eller bära packning vid transport. Som lockdjur att användas för att underlätta fångsten och jakten på vildren. Jakt av ren har pågått sedan renen och människan kom till dessa trakter. Med renen som transportmedel är man inte längre lika beroende av vattenvägarna för transport. Med hjälp av tamren kan nya landområden tas i anspråk och det går att se i att boplatserna placeras i andra typer av naturmiljöer än sjö och älvstränder.

I skriftliga källor från 800 talet får vi veta om tamrenskötsel. Här är det storbonden Ottar som är och besöker kungen i England. Ottar berättar för kungen om samerna och hur de tämjt renen, höll den i hjordar och använde dem som dragdjur och lockdjur.

Jakt och fiske är till att börja med fortfarande viktiga resurser och renen används i början främst som ett tekniskt hjälpmedel. Men tiden blir även den tama renen en födoresurs. Kanske främst i form av mjölkningen.

Innebörden av tamrenskötseln är att man nu har en renhjord som man vaktar och vallar i naturen. Man kan då kontrollera förökningen och förhindra att rovdjuren minskar antalet. Renen används till att mjölka, till att transportera människan och material, samt som lockdjur. Mjölkningen blir en ny nisch i basnäringen.

Renar på vinterbete utanför Skellefteå i början på 1900 talet. Foto: Gustaf Öberg. © Skellefteå Museum. SM DIA 06250.

Det har tidigare presenterats som att tamrenskötseln ska ha uppkommit ifrån att man försöker efterlikna den norröna djurhållningen som finns under järnåldern. Något som de flesta forskare idag menar inte är fallet.

Det kan förstås att det uppstår som ett resultat av en intensifiering av vildrensfångsten. Att en allt för intensiv jakt av vildren nästan utrotar beståndet av den ska vara företeelse som skapar behovet och uppkomsten av tamrenskötsel. När jakten av vildrenen blir för stor och vildrenen utrotas, föds behovet att föda upp och hålla tamren för att trygga sin försörjning.

Tamrenen ursprung

Idag finns det forskning som visar att tamrenen har tagits in från öster och att det är stora genetiska skillnader mellan den nu levande vildrenen i sydöstra Finland och södra Norge.

Renar som går längs med vägen till Kristineberg. © Skellefteå Museum. SM H 0914.

Skogsrenskötsel och fjällrenskötsel

I stora drag skiljer sig fjällrenskötseln från skogsrenskötseln i hur renen använder betet. Fjällrenskötseln flyttar renarna upp på fjället medan skogsrenskötselns renarna betar hela åter i skogslandet.

Idag finns levande skogrenskötsel både i Norrbottens län och i Västerbottens län. Den skogssamiska kulturen har tidigare funnits i ett sammanhängande område från Kolahalvön i nordöst till norra Ångermanland i sydväst.

Den historiska skogsamiska kulturen karakteriserades som att den är relativt stationär, i historisk tid var även hjordarna förhållandevis små och har under vissa tider i historien bestått av så lite som ett tiotal djur. Skogsrenskötseln var då mycket intensiv och innebar att renskötarna i stor utsträckning följde och övervakad sina hjordar dygnets alla timmar. Renarna då var förhållandevis tama och mjölkades dagligen. Under denna tid så höll inte skogssamer renarna för främst slakt, utan det var mjölkningen av vajorna som var det centrala. Odling i mindre skala, av bland annat rovor har förekommit på skogssamiska boplatser åtminstone fram till 1600 talet. Även vildrensjakt med lockdjur förekom ända in på 1600 talet.

I Sverige har det under förhistorien och historien funnits vild fjällren/tundraren och vilda skogsrenar. Men de sista vildrenarna i Sverige utrotades så sent som 1800 talet.

Den fjällsamiska kulturen finns idag från Treriksröset i norr och ner till Idre i Dalarna i söder. Den fjällsamiska kulturen präglas av att man använder landskapet från skogslandet och upp till högfjällsområdet och flyttar idag vid behov ända ut till kusten för bete. Den fjällsamiska kulturen har ett mycket längre flytt mönster än det skogssamiska och med det har de även haft fler tillfälliga boplatser, när man har flyttat mellan olika säsongsboplatser / vitsen. Vissa delar av den fjällsamiska kulturen har flyttat ut till svenska kusten och några områden flyttar österut, mot norska kusten. Under historisk tid har basen för fjällsamernas resursutnyttjande främst varit renskötsel. Men som med den skogsamiska kulturen är jakt, fångst också viktiga delar av resursutnyttjandet.