Fördjupning

Den lag som gällde Västerbotten under första halvan av 1300-talet var hälsingelagen som är en av de yngre landskapslagarna. Mycket som rör hälsingelagen och de andra landskapslagarna är oklart. Hälsingelagen bygger på Upplandslagen och är skriven på klassisk fornsvenska. Lagen omfattar 8 olika balkar och innehåller edsöreslagarna.

Landskapslagarna

Vilken som är den äldsta svenska landskapslagen har länge diskuterats. Några menar att det är den gotländska gutalagen, andra att det är skånelagen som under medeltiden var en del av Danmark, den äldre västgötalagen var den äldsta i det medeltida Sverige (1). Hälsingelagen tillhör de yngre landskapslagarna.

Mycket som rörde hälsingelagen och de andra landskapslagarna är oklart. Hur kom de till? Skrev man ner sådant som de tidigare lagmännen lärt sig utantill, sådant som tidigare hade traderats? Vilka var med när man skrev ner lagarna, skrev man ner alla lagar som fanns? Det vi känner till är det som har bevarats som inte alltid är hela lagtexten (2). Tidigare var juridisk text skriven på latin, landskapslagarna är skrivna på klassisk fornsvenska (3).

Förutom landskapslagarna fanns något som kallades för edsöreslagarna. Detta var lagar som kungen och de högsta männen i riket hade skapat. Här ingår de så kallade fridslagarna, tex kvinnofrid. Efter att de godkänts av landstingen kom de att ingå i landskapslagarna.

Tillkomst och när gällde den

Hälsingelagen har haft Upplandslagen som förebild och de är lika varandra men det är inte rakt av en kopia. Hälsingelagen är förkortad och anpassad efter området. Mest annorlunda är byalagsbalken och rättegångsbalken (4).

I brev den 16 mars 1340 bekräftar kungen Magnus Eriksson att alla som bor här skall följa Hälsingelagen. Samtidigt meddelar han att alla får fritt behålla det man nyodlat för sig och sina arvingar (5). Det som är mest känt från lagen är att alla som bor i och norr om Umeå och Bygdeå socknar skall betala bågaskatt med två blåskurna skinn och man skall försvara landet hemma. Det tas upp i Konungabalken paragraf VII (6).

Hälsingelagen finns bevarad i en handskrift på Uppsala universitet. Det bör också tidigare ha funnits flera handskrifter som har förkommit. Karl IX bestämde att det skulle tryckas en upplaga 1609 och det gjordes av Jonas Bure (7).

Lagens innehåll

Hälsingelagen består av 8 balkar, de är i tur och ordning kyrkobalken, konungabalken, ärvdabalken, manhelgdsbalken, jordabalken, köpmålsbalken, byalagsbalken och rättegångsbalken (8).

I kyrkobalken upptas bland annat lagar om kyrkobygge, om prästens boställe, om tionde, om bannlysning och om kyrkogårdar. Kungabalken handlar bland annat om edsöresmål, kvinno-, kyrko- och tingsfrid och om skjutsning av kungen. I ärvdabalken regleras bröllop, giftemål och arv under olika förhållanden.

I manhelgdsbalken upptas bland annat om olika slag av dråp och mord, om rån och tjuvnad. Jordabalken handlar bland annat om försäljning och pantsättning av jord och tvister om jorden. I köpemålsbalken upptas bland annat om falskhet vid köp av guld och silver, köp som en hustru får göra och om fattigas gästning. I byalagsbalken upptas bland annat om diken mellan åkrar, om gärdesgårdar, om fördelning av skog och fiskevatten och om skada på kreatur. I rättegångsbalken avhandlas bland annat hur man väljer lagman, hur man stämmer någon och hur man avlägger ed.

Landskapslagarna ersattes med Magnus Erikssons landslag under 1350-talet som var den första landsomfattande lagen.