Fördjupning
Privatbilism
Skellefteå museum Senast uppdaterad 2021-10-22
1900-talet börjar bilar och bussar blir vanligare. Allt fler vägar byggs och blir bättre. Det blir enklare att förflytta sig. Lastbilar ersätter hästen, det är inte alla som gillar förändringen. Bilhandlare uppstår som ett nytt yrke. Det tillkommer bussbolag för att transportera de som inte kunnat köpa egen bil. Under 1960-talet anläggs en flygplats.
Bilen i Skellefteåområdet
Den första bilen i Skellefteå kom 1903 den 13 augusti 14:15. Med i bilen var Charles Glidden bilist från Boston, hans fru och en engelsk chaufför. Den andra bilen i Skellefteå ägde John Markstedt. När den första och andra bilen var här säger inte mycket om bilanvändandet.
1904 fick Skellefteå så att säga en egen bil. Då företog sig studeranden John Markstedt (född 1881) med sin egen ägandes bil en färd Skellefteå – Bastuträsk – Norsjö. Med på färden var även häradshövding Axel Hedborg.
I Statistisk årsbok för 1922 omtalas att det i Västerbotten 1919 finns 133 bilar och 170 motorcyklar. Hur många av dessa som finns i Skellefteåområdet går inte att utläsa
Bilhandlare
Antalet bilhandlare kan säga en del om hur vanligt det var med bil. Men vem som var först med att sälja bilar i Skellefteå är naturligtvis svårt att säga. Den första annonsen i Norra Västerbotten jag hittat är från 19190417. Men Olof Westmark har hittat tidigare annonser om en P Dahlgren som 1915 skall ha annonserat om bilar till försäljning (1).
Dessa annonser från 1919 05 15 visar tidens förändring, en om hästen och en om bilen.
Andra som är tidiga med att sälja bilar i Skellefteå är John Johansson, Skellefteå bilcentral och Bröderna Forslund. Bröderna Forslund var fyra bröder. Bernhard (1888-1933), Johan (1893-1957), Oskar (1899-1857) och Per 1895-1963. Totalt skulle 31 personer jobbat inom bilhandeln 1931. Tjugo år senare, 1951, var antalet 186 (2).
Motståndet mot bilar.
Bilarna var inte populära bland alla, hos en del hästägare fanns till och med en ovilja. På vissa håll kom hinder upp på vägarna som hindrade bilar men inte häst med vagn att ta sig fram (3). 1933 ställde 200 småbrukare från Jörn och Arvidsjaur till med protest mot skogskörslor med lastbil som skulle konkurrera ut körslor med häst. Det finns berättelser om hästkörda timmerekipage som kunde ligga 10-15 stycken i rad för att göra det omöjligt att köra om med timmerlastbil. Lastbilen blev tvingad att hålla hästfart (4).
Bilar i byaböcker
I Kvarnbyn Västanträsk var den första bilen en svart Vippert. Den var motorsvag och hade svårt att ta sig upp för en del backar i byn. Några av pojkarna i byn ställde upp och puttade på när det behövdes. Bilen ägdes av Birger Nordstedt. Den andra bilen i byn var en T-Ford som köptes 1923 av mjölnarn Linus Bergström (5).
I Gran var en av de första bilägarna Johan Johansson. Han hade en lång amerikanare som han köpt 1926 och som han sedan bytte mot en ny amerikanare 1928. Till en början hade Johan inte körkort utan det var något som han skaffade sig senare (6).
Bussar
I norra Sverige fanns många men små bussföretag. I mitten av 1950-talet började en tillbakagångsfas för bussbranschen och de följande decennierna pågick en omstrukturering (7).
Flygplatsen
Den 16 december 1961 klockan 15:47 (8) parkerade en DC3 framför stationsbyggnaden. Det betydde att det första flyget hade landat på Skellefteå flygplats. Lite senare landade överste G Odquist från Kallax med en militär de Havilland. Ännu lite senare landade en Metropolitan SE-CRP med ytterligare gäster för att fira invigningen.
Men flugit hade man gjort tidigare i Skellefteå till exempel berättar Skelleftebladet (9) 1928 om kapten Ahrenberg som gjorde uppstigningar med plan från Falkträsket. Vädret var lite gråmulet den här dagen men planet gjorde ändå ett 10-tal uppstigningar med ett 40-tal passagerare
Källor för Fördjupning
- Notförteckning 1: Olof Westermark: Axplock ur Skellefteås historia: från 1850 och framåt Jag har inte hittat igen någon av dessa annonser
- Notförteckning 2: Danell, Torbjörn, Gaunitz, Sven & Lundström, Ulf s 235
- Notförteckning 3: Bäck by del 2 1984 s 317
- Notförteckning 4: Sjöström, Lars Olov 2007 s 105ff
- Notförteckning 5: Kvarnbyn Västanträsk mm 1996 s 47
- Notförteckning 6: Lindberg, Ann-Mari och Lundkvist, Birgitta 2003 s 118
- Notförteckning 7: Hellgren, Martha 2005 s 109, 111
- Notförteckning 8: Norra Västerbotten 19611218
- Notförteckning 9: Skelleftebladet 19280721
- Skellefteå museums bildarkiv SM O 00034
- Bäcks by del 2 : Gårdars utveckling och människors liv i Bäck – Daglösten – Brattjärn Sammanställd och utgiven på uppdrag av Bäcks byamän. Skellefteå: Bäcks byamän, 1984.
- Danell, Torbjörn, Gaunitz, Sven & Lundström, Ulf. Industrialismens Skellefteå. Umeå 2002.
- Hellgren, Martha. Från privat till offentligt styrd busstrafik : en studie över busstrafikens utveckling i Västerbottens län 1940-1988. Umeå : Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet. 2005.
- Kvarnbyn, Västanträsk med omnejd 1539-1996 : en byabok om byarna Kvarnbyn, Västanträsk, Avaborg, Holmliden, Siknäs, Nybo, Grannäs, Västby och Nedre Fäboliden i Burträsk församling, Skellefteå socken, Västerbottens län i Sverige 1996.
- Lindberg, Ann-Mari och Lundkvist, Birgitta. Gran och Slyberg: Byar i övre Kågedalen. 2003.
- Skelleftebladet
- Sjöström, Lars Olov. Modernitet i det traditionella – Kulturbyggen och gränser inom ett nordsvenskt område. Diss, Umeå universitet, 2007.
- Statistisk årsbok 1922.
- Westermark, Olof: Axplock ur Skellefteås historia: från 1850 och framåt