Fördjupning

Samiska härdar finns över hela Sápmi och är tydliga spår efter samisk närvaro. En härd är bland annat en värmekälla, som ofta har varit en del av själva bostaden, men en härd kan även skapas ute i det fria. Härden kan ha varit en del av kåta, en byggnad som kan vara en tält-, torv- eller knuttimrad kåta.

Skellefteå, Norsjö och Malå kommun, det vill säga Skellefteå museums upptagningsområde ligger i Sápmi. Muséet ligger i det Umesamiska språkområdet. Idag talas även sydsamiskan och nordsamiska i vårat område.

Inom museets område finns idag samebyarna Gran, Malå, Maskaure, Svaipa, Semsjaur – Njarg och Västra Kikkejaure sameby och de är idag de samebyar som utövar renskötsel. Det ska tydliggöras att samer genom historien och förhistorien även haft andra sysselsättningar vid sidan av och helt fristående från renskötsel. Jakt och fångst och fiske har varit minst lika viktiga, liksom jordbruk för självhushållning. Listan kan så klart göras lång när det kommer lönearbete som samer utfört. Allt från slaktare och slöjdare till dagens gruvarbetare, läkare eller myndighetsperson.

Exempel på hur en oval árnnie / härd kan se ut. Det här är en árnnie i Ekorrsele. På platsen finns 4 samiska härdar i närheten av varandra (Raä nr 63). Fotograf: Krister Hägglund © Skellefteå museum. SM: DIG 03347. (DIG 03346:01-10).

De samiska härdarna är lämningar efter samiska bosättningar. Árnnie – umesamiska, aernie – sydsamiska och árran – nordsamiska är alla ord för härd/ eldstad på de samiska språk som finns i vårat område. Det som bukar kallas för samiska härdar är just lämningar efter förhistoriska och historiska árnnieh – eldstäder. En árnnie kan ha varit en del av någon typ av konstruktion, byggnad som en kåta av trä, torv eller tältduk eller annat naturmaterial, men kan även anlagts och använts utanför kåtan/boningen på själva boplatsområdet.

Árnnieh finns över hela Skellefteå-, Malå- och Norsjö – området, men också över hela Norra Skandinavien. De som vi känner till idag hittas ofta på torra moränbackar, kullar och åsryggar som ligger eller har legat bredvid myrar, vattendrag och sjöar. Men de finns även i andra lägen och lokaliseringar i naturen.

Kåtans indelning efter Manker 1944.

De idag äldsta grupperna av daterade árnnieh  / härdarna i vårat område går tillbaka till Vendel – vikingatid (500 talets mitt till 1000 talet e.Kr).

En árnnie som inte används mer och speciellt de gamla árnnieh kan vara mycket svåra att se. Det som arkeologerna ser när de provsticker i dem, är att det nästan alltid kommer fram ett kollager eller sotlager och under det är det ett rött bränt lager. Det rödbrända lagret visar att sanden, jorden under en längre tid har upphettats till den grad att jorden bränts och fått en rödaktig färg.

Den samiska härden från historisk tid vet vi är ordnad efter vissa regler. Árnnie ligger placerad inne i någon form av kåta. Det är kåtan med árnnie i mitten som har format den rumsliga indelningen av golvytan. Mitt emot ingången, på andra sidan árnnie ligger båssjuo – köket, det innersta – längst bak i kåtan. Det är också en plats som är helig. Där finns en båssjuorájggie – lufthål/rököppning, som även fungerar som en bakre ingång som används vid rituella ceremonier. Familjens alla medlemmar har bestämda platser i kåtan, samma sak med gäster och hundar. Man har alltid behandlat eldstaden med respekt. Gudinnan Sárahkká vaktar över árnnie och hennes syster Uksáhkká vaktar dörren i kåtan.

Formerna kan se lite olika ut, utifrån var i naturen man bygger árnnie. Formen kan också formas utifrån vad den ska användas till, tillexempel till en kåta eller rastplats eller annan syssla. Vidare kan formen påverkas utifrån vilken tid på året som árnnie skapas, sommarboplats eller vinterboplats. Över århundradena har de också förändrats i utseende något.

Árnnieh kan vara ovala, runda, till rektangulära i formen. Den kan vara stenfylld eller så kan den vara uppbyggd av bara en kantkedja. De brukar vanligtvis vara ca 1-2 m långa och 0,5 – 1 breda. Av de kända árnnieh idag, är ovala och rektangulära den vanligaste formen.

Exempel på hur en stenfylld rektangulär árnnie / härd kan se ut. Härden ligger vid Byskeälven. © Skellefteå Museum. SM 11578.Runda och oregelbundna árnnieh är mindre vanliga. Utifrån de dateringar som är gjorda idag, ser vi att de rektangulära árnnie har en tendens att vara äldre och formen verkar vara en vanlig form under järnåldern. Medans de ovala árnnieh, verkar dominera, formmässigt från och med 1300 talet. Härdar är tillsammans med fångstgropar en av de vanligaste förkommande fornlämningarna i Västerbottens län.

De samiska härdarnas placering i landskapet har oftast ett starkt samband med människans relation till renen och har i historisk tid förknippats med det samiska nomadsamhället. Placeringen av árnnieh i landskapet kan visa hur människan flyttat med renen, då man bor och arbetar nära djuren och deras bete och flyttar med från sommarbetesområden till vinterbetesområden.

Exempel på en rund árnnie kan se ut. Denna árnnie / härd finns i Lappslyet, Drängsmark, Skellefteå kn. Fotograf: Krister Hägglund © Skellefteå museum. SM DIG 03311.

Árnnieh återkommer oftast tillsammans i grupp. Vi ser att under perioder i tillexempel järnåldern och medeltid har bosättningarna i Sápmi bestått av grupper, bestående av 3 till 5 familjer som har bott tillsammans på samma plats. Men flera árnnieh på samma plats kan även visa på djupa tidsbruk av en specifik plats. Forskningen har kunnat visa att flera árnnie på samma plats också kan visa på återkommande bruk och bosättning av platsen, tidigare generationers bruk. Grupper med árnnieh återfinns både inom det skogssamiska och det fjällsamiska bosättningsmönstret.

Man har återkommit till samma platser år efter år, generation efter generation. Under historisk tid finns etnografiska uppteckningar över att man inte använder andras árnnie, utan man bara använde den som man själv anlagt. På sin höjd kunde man använda en släktings árnnie. Men värt att förtydliga är en árnnie kan lika gärna ha anlagts och placeras i landskapet utifrån andra näringar än renskötsel, som till exempel jakt och fångst, fisk eller annan näring. Då renskötsel inte är enda näring som samer har eller har haft.

På bild 4 kan man se árnnieh / härdar vid Lappslyet, Drängsmark, Skellefteå kn. Nr 65b. Inom området finns 10 härdar (Raä nr 166). Härdarna är närmast runda, 1,2 m i diameter. De är stenfyllda och övertorvade. Härdarna uppfattas av de boende i trakten som samiska, myren mot öster heter Lappslyet och berget i söder heter Lappberget.