Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
  • Storsia
  • Digitalisering 1973–2020

Digitalisering 1973–2020

Åren mellan 1970 och 2020 var turbulenta i svensk ekonomi. Under fem decennier drabbades Sverige av flera kännbara kriser, till exempel oljekrisen, finanskriser och coronapandemin. Människor påverkades när företag gick i konkurs eller varslade personal, men det skapade också uppfinningsrikedom med nya digitala lösningar. Under samma tid skedde en förändring från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Skellefteå blev tidigt ett nav för datatekniken i landet. Redan på 1960-talet startade Norrdata och i slutet av 1980-talet kom den så kallade superdatorn som bearbetade information från många av Sveriges kommuner. Superdatorn och arbetstillfällena kring dataindustrin lockade till sig teknikintresserade från hela landet, vilket genererade ännu fler datajobb och så småningom flera utbildningar inom data, dataspel och digital grafisk form. Under 1970-talet blev kultur en het politisk fråga. Kulturell jämlikhet blev ett begrepp och värderades lika högt som ekonomisk och social jämlikhet. Flera nya kulturverksamheter såg dagens ljus vid den här tiden och växte sig allt starkare.
  • Vad händer i världen?

    Hiv-viruset som kan orsaka sjukdomen aids upptäcktes 1984.

    Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade1986.

    Berlinmuren revs 1989 vilket innebar att Tyskland återförenades och Sovjetunionen upplöstes.

    World Wide Web, som gjorde Internet tillgängligt över hela världen, uppfanns 1990.

    Kriget på Balkan pågick 1991 – 2001.

  • Hur många är vi här?

    Under den här perioden sjönk befolkningen från 83 953 till 72 467 personer i området som i dag är Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner. Flera ekonomiska kriser gjorde att många jobb försvann.

  • Hur försörjer vi oss?

    Under den här perioden blev fler jordbrukare med kor och getter. Det hände också att de odlade korn och råg. Alla i hushållet hjälpte till med gårdens arbete. Män, kvinnor och barn hade olika sysslor. Jakt, fiske och samlande var fortfarande viktigt. Handel förekom också. Fisk och skinn byttes mot salt och annat som inte kunde produceras här.

  • Hur bor vi?

    Människorna bodde i hus i byar, men också i hyreshus eller villaområden i större samhällen och i staden. En del flyttade ut ur staden för att leva ett mer lantligt liv. Husen tillverkades nästan helt färdiga i fabriker för att sedan byggas ihop på plats. Det blev viktigt att bygga miljövänligt.

  • Vad äter vi?

    Under den här perioden fortsatte mat från hela världen att inspirera matlagningen i Sverige. Tacos och sushi är bara två exempel på utländska rätter som blev vanliga. Det kom många restauranger som specialiserade sig på mat från en viss del av världen, till exempel Asien eller Sydeuropa. Det gick att beställa mat att ta med sig hem. Till vardags var fortfarande köttbullar och potatismos, spaghetti och köttfärssås och korv och makaroner några av de vanligaste rätterna. Nu började ännu fler människor välja bort kött för att äta vegetarisk kost för djurens och miljöns skull.

  • Hur tar vi oss fram?

    De motordrivna fordonen fanns kvar under den här tiden, men intresset för miljöfrågor gjorde att många valde cykel eller buss i stället för bil. Av samma anledning blev eldrivna cyklar, bilar och sparkcyklar alltmer vanliga i slutet av den här perioden. Många människor tog tåget i stället för flyget för att det var bättre för miljön.

Läs mer om Digitalisering 1973–2020