Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng

Berättelsen om en älvdal

Epoker

Epok 0 Istid

För ungefär 10 500 år före vår tideräkning sedan var norra Skandinavien täckt av ett tjockt lager is. När isen sakta började smälta och trycket mot jordskorpan lättade sattes marken i rörelse och orsakade kraftiga jordskalv. Av smältvattnet bildades älvar och ibland dammar som till sist brast. Stora mängder vatten kunde då forsa fram och dra med sig allt i sin väg. När du idag vistas i naturen kan du se spår från den tiden: älvarna, klapperstensfälten och stora stenblock som ligger på en åker eller mitt i skogen.

Det tog flera tusen år för isen att smälta. Allt eftersom började djur och människor att röra sig över nya landområden. Älgen var länge det viktigaste bytesdjuret. Den jagades för att ge människor mat och skinn att göra kläder av. Av ben och skelettdelar gjorde man nålar och redskap.

I alla tider har människor uttryckt sig i ord och bild. En del bilder finns kvar än idag fastän de målades för flera tusen år sedan. På berghällar och klippor som en gång låg nära vatten kan vi fortfarande se bilder som föreställer fiskar, älgar eller renar. Liknande figurer finns på många platser runt om i Europa.

Epok 1 Förhistoria

Människorna som bodde i vårt område levde i små utspridda grupper under flera tusen år. Det är lätt att tro att de levde isolerade från övriga världen, men så var det inte. De var i ständig rörelse. Tack vare små lätta båtar kunde de färdas på vattendrag under sommaren och hösten, och på vintern kunde de åka skidor över isar och myrar. Många resor var säkert krävande och rent av farliga – en del dessutom riktigt långa. 

Det finns spår av bostäder i form av boplatsvallar. Troligtvis bodde människor också i tält av skinn som de tog med sig när de flyttade mellan sina jaktmarker.

Maten bestod av det man lyckades samla och jaga. Vid kusten åt man säl och i inlandet och längs älvdalarna mest lax och älg. Att kunna tillverka sina egna jaktredskap var därför en fråga om en förutsättning för att överleva.

De äldsta gravarna som vi känner till i vårt område är från omkring 2 000 år före vår tideräkning. Samma sorts gravar finns längs hela Norrlandskusten och på västkusten bland annat. Det visar att människor har tagit med sig sina traditioner när de har flyttat till nya platser.

Epok 2 Medeltiden

På 1300-talet började staten Sverige att formas på allvar. För första gången skrevs nu lagar som skulle gälla i hela landet, men de som bodde i våra trakter märkte inte så mycket av dem. Här fortsatte livet att vara ganska fritt och obundet.

År 1323 skrev den svenske kungen under ett fredsavtal där det stod var landsgränserna mellan Sverige och Novgorod – nuvarande Ryssland – skulle dras. Länderna hade länge varit i krig med varandra och nu skulle det äntligen bli fred. Men trots att båda länderna hade skrivit under avtalet så var de ändå inte överens. De styrande i Novgorod menade att gränsen gick tvärs över Bottenviken till Bjuröklubb och att allt norr där om tillhörde dem. Det gillade inte kungen i Sverige. Han uppmanade människor i norr att börja odla och bygga hus – allt för att visa att landområdet visst tillhörde Sverige. Fram till dess hade Skellefteälven varit det svenska kungarikets gräns norrut och nu skulle resten av landet också säkras.

Från 1000-talet och framåt växte sig kristendomen allt starkare. Nu började kristna missionärer att prata om ”den sanna läran”. Många människor blev övertygade, men de som inte trodde på missionärerna kunde bli hotade eller fick förbud att tro på något annat.

Epok 3 Ofredsår

Under 1500- och 1600-talen skedde stora förändringar i Sverige. Kung Gustav Vasa var en av de som påverkade utvecklingen allra mest. Han bestämde bland annat att kyrkan skulle lyda under staten, och inte längre styras av den katolske påven i Rom. Gustav Vasa bestämde också att all mark från och med nu tillhörde staten och att de som brukade jorden skulle betala skatt. Skatten användes för att täcka kostnaderna för alla krig som Sverige deltog i. 

För att få ihop tillräckligt många soldater bestämde kungen att unga män från hela landet skulle hämtas in. Ibland tvingades också äldre män att ge sig iväg. Kvar hemma på gårdarna och i torpen blev kvinnor och barn som fick klara sig så gott de kunde. Det blev en svår tid för många. Att ensam sköta både odling, jakt, hus och hem var nästan en omöjlig uppgift. 

De samer som bodde i lappmarken fick en annan uppgift under krigsåren – de skulle sköta transporter åt staten till och från Nasafjällsgruvan. I gruvan fanns silver som skulle säljas utomlands och ge inkomster till staten. Men att frakta silvermalm med akkja var ett slitsamt och hårt arbete för både människor och djur – många renar dog av utmattning. För att rädda sina djur så flydde många samer till Norge.

Epok 4 Upplysningen

I början av 1700-talet var Sverige ett utfattigt och trasigt land. Nu blev det viktigt för makthavarna att bygga upp en stark och stabil nation igen. Det som skulle få Sverige på fötter var utbildning, kultur och handel. De nya idealen var vetenskap och förnuft.

Inom loppet av hundra år skedde en stor samhällsomvandling och i våra trakter förändrades livet för många människor. Nya tekniska uppfinningar och nya metoder för att sköta jordbruket gjorde att fler fick lönearbete, att det odlades mer mat och att befolkningen ökade.

Vid Norrlandskusten byggdes finbladiga sågverk och industrier i rask takt. Och för att kunna transportera det sågade virket ut i världen ökade behovet av sjöfart. Flera skeppsbyggerier och nya hamnar såg därför dagens ljus vid den här tiden.

Men mitt i det stora framtidsbygget så hamnade Sverige i krig igen. Sommaren 1809 utkämpades ett slag mellan ryska och svenska soldater i Skellefteå. Striden handlade om var gränsen mellan Sverige och Ryssland skulle gå. Det slutade med att området som idag är Finland blev ryskt.

Epok 5 Modernisering

Vid den här tiden tog industrialiseringen fart på allvar. Nya uppfinningar påverkade människor på olika sätt – och elektriciteten förändrade livet i grunden, både i hemmen och på arbetsplatserna.

Från mitten av 1800-talet ökade folkmängden i städerna i snabb takt. Många lockades till de moderna jobben i industrierna längs kusten. Att arbeta på sågverket eller i fabriken var på många sätt annorlunda mot att arbeta hemma på gården eller i skogen. Plötsligt fanns ledig tid efter arbetsdagens slut. Nu kunde man göra saker bara för nöjes skull, till exempel idrotta eller spela i orkester.

Vid den här tiden höjdes också röster för ökad demokrati och rättvisa. Det samiska folket började organisera sig, och olika grupper som arbetare, nykterister och kvinnor bildade föreningar och krävde förändringar i samhället.

Även om en del människor fick det bättre under den här tiden var det fortfarande slitsamt och fattigt för en stor del av befolkningen. Under några år på 1860-talet var det så isande kallt både på våren och på sommaren att ingenting kunde växa och inget fanns att skörda. Människor och djur fick svälta och tusentals dog.

Epok 6 Gruvnäring

Ända sedan 1600-talet har det varit känt att berggrunden i norra Västerbotten är rik på malm och mineraler. Men det dröjde ända till 1924 innan malmletarna gjorde det viktigaste fyndet. Den lilla biten malm som kom fram ur marken i Bjurliden den 10 december visade sig innehålla stora mängder guld. Det blev startskottet för den moderna gruvnäring som vi ser än idag.

Malmfyndet kom precis i rätt tid. Många arbetare hade just fått lämna sina jobb på sågverken som började gå dåligt och arbetslösheten var hög. Nu tändes ett nytt hopp om att få jobb i gruvorna istället.

I takt med att gruvorna bredde ut sig så försvann viktig betesmark för renar. Staten och företagen menade att samernas renskötsel var ett hinder för industrins utveckling, och allt som var i vägen skulle bort. Gruvetableringen blev alltså en viktig källa till inkomst för vissa medan det skapade stora problem för andra, exempelvis renskötande samer.

När andra världskriget pågick runt om i Europa och i våra grannländer fick både män och kvinnor förbereda sig på att hjälpa till. Ett tillfälligt sjukhus ställdes i ordning i Bastuträsk skola för att ta hand om soldater från olika länder, unga kvinnor spanade efter krigsflygplan och män fick åka till svensk-norska gränsen för att vakta.

Epok 7 Framtidstro

När andra världskriget var slut 1945 började människor runt om i Europa att drömma om en framtid i fred och frihet. Nu skulle Europa byggas upp igen! Efterfrågan på varor ökade och nya industrier såg dagens ljus, även i Skellefteå.

Samtidigt skedde förändringar på landsbygden. Staten uppmuntrade nu de små gårdarna att gå ihop till stora enheter. Det skulle göra arbetet mer lönsamt. År 1945 var 41 % av befolkningen jordbrukare, 1970 var det bara 8 %.

Allt detta bidrog till att många människor flyttade till städer eller i alla fall närmare en stad. Behovet av nya moderna bostäder blev plötsligt akut. Politikerna lovade att en miljon bostäder skulle byggas på tio år, mellan 1965 och 1975. Satsningen kallas miljonprogrammet.

Att bo i en stad och arbeta i skift eller på fasta arbetstider förändrade människors livsstil. Plötsligt fanns det mer ledig tid – och mer pengar – att ägna sig åt fritidsintressen. Genom radio och tidningar spreds nyheter om hur unga människor i USA roade sig. De gick på caféer, musikklubbar och tittade på TV, och nu ville de svenska ungdomarna också göra det.

Epok 8 Digitalisering

Åren mellan 1970 och 2020 var turbulenta i svensk ekonomi. Under fem decennier drabbades Sverige av flera kännbara kriser, till exempel oljekrisen, finanskriser och coronapandemin. Människor påverkades när företag gick i konkurs eller varslade personal, men det skapade också uppfinningsrikedom med nya digitala lösningar.

Under samma tid skedde en förändring från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Skellefteå blev tidigt ett nav för datatekniken i landet. Redan på 1960-talet startade Norrdata och i slutet av 1980-talet kom den så kallade superdatorn som bearbetade information från många av Sveriges kommuner. Superdatorn och arbetstillfällena kring dataindustrin lockade till sig teknikintresserade från hela landet, vilket genererade ännu fler datajobb och så småningom flera utbildningar inom data, dataspel och digital grafisk form.

Under 1970-talet blev kultur en het politisk fråga. Kulturell jämlikhet blev ett begrepp och värderades lika högt som ekonomisk och social jämlikhet. Flera nya kulturverksamheter såg dagens ljus vid den här tiden och växte sig allt starkare.