Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)
Stäng
Hittade 0 träffar

Några sökförslag

Stäng
link down

Fornlämningar

Det finns många sorters fornlämningar i Västerbotten: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Vilka fornlämningar som är vanligast beror på var i länet man befinner sig. Vid kusten är bronsålderrösen vanliga, medan inlandet har gott om fångstgropar och samiska lämningar. Längs vattendrag och vid sjöstränder påträffas ofta stenålderboplatser med skörbränd sten, brända ben och kvartsavslag från tillverkning av redskap. Vissa fornlämningar har, med informationstavlor och stigar, blivit iordningställda för besökare.

Fornlämningar

Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.

Kulturminneslagen

Fornlämningarna berättar om en tid som vi inte har så många skriftliga källor ifrån. Man kan se lämningarna som ett arkiv från forntiden. Därför är det viktigt att de inte skadas eller förvanskas. Kulturminneslagen (SFS 1988:950) ger fornlämningarna i Sverige ett mycket starkt skydd.

Så här säger lagen:

– Kulturminneslagen (KML)

Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.
2 kap, 6 §

Det innebär bland annat att:

  • Skogsägare måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av skogsbruksåtgärder.
  • Den som t ex ska anlägga en väg eller bygga ett hus måste ta reda på om kända fornlämningar berörs av projektet.

Detta kan man få hjälp med via Länsstyrelsen Västerbotten eller Skellefteå museum.

Läs mer

Fornsök
Här kan du ta del av fornminnesregistret där forn- och kulturlämningar är registrerade och beskrivna.

Arkeologi

Finnforsmålningarna

Hällmålningarna på Finnforsberget är unika i Sverige. Aldrig tidigare har man i vårt land hittat så många hällmålningar med fiskar som motiv – här finns sammanlagt 29 fiskar avbildade! Dessutom finns här några bilder av både älgar och människor. Den röda färgen kommer från rödockra, som blandas med ett bindemedel, t ex djurfett.

Fornlämningar

Alla lämningar är inte lika gamla. En del kommer från speciella tidsperioder, som bronsålderns stora stenrösen, medan andra har funnits och använts under mycket lång tid. Älg har till exempel jagats med hjälp av fångstgropar från stenåldern fram till 1860-talet, då fångstmetoden förbjöds. På 1700-talet började tjära bli en stor exportprodukt. Den användes framför allt inom skeppsbyggeri. I Västerbotten finns många spår från tjärframställning, i form av gropar efter tjärdalar.

Rapporter arkeologi

Alla fornlämningar är skyddade i Kulturminneslagen. Det gäller både kända och nyupptäckta. Vid vägbyggen, gruvbrytning eller anläggning av vindkraftverk behöver man ta reda på om fornlämningar berörs. Det är länsstyrelsen som beslutar och ger tillstånd i dessa frågor. Skellefteå museum utför på uppdrag fältinventeringar och kulturmiljöanalyser i aktuella områden.

Tipsa oss om fynd

Kanske har du någon gång stött på något som du tyckte var märkvärdigt? Tipsa oss gärna om vad du sett, det kan vara av betydelse!

Artikelbank arkeologi

Här hittar du en samling av radioinslag, poddsändningar, böcker och artiklar som Skellefteå museums arkeologer har varit med och skapat.

Kartor med information

I Västerbotten finns det många sorters fornlämningar: olika typer av gravar, rester av boplatser, lämningar efter redskapstillverkning och fångstgropar etc. Och det finns åtskilliga som ännu är oupptäckta. På den här sidan hittar du länkar till lättillgänglig kartkunskap när det gäller fornlämningar, kulturlämningar, gamla kustlinjer och landhöjningar.